Nyhetsbrev nr 4/2021

Välkommen till LO-TCO Rättsskydds nyhetsbrev! Vi ger normalt ut fyra nyhetsbrev om året och du har fått det därför att du antingen är angiven som kontaktperson hos oss eller har anmält att du vill få det. Sprid det gärna vidare!

Glöm inte att du kan prenumerera på all information vi lägger ut i vårt pressrum, genom att gå in på vår hemsida och anmäla dig under fliken pressrum. Du kan även gilla oss på Facebook och på så sätt få del av nyheter.

Vill du inte ha fler utskick, eller har du en kollega som vill ha nyhetsbrevet, skicka ett mejl till mattias.af.malmborg@fackjuridik.com.

 

Arbetsdomstolen prövar om gigande matbud är arbetstagare

Svenska Transportarbetareförbundet har väckt talan i ett mål i Arbetsdomstolen mot Foodora AB. Enligt förbundet blev förbundets medlem avskedad av Foodora när han plötsligt stängdes av från Foodoras app och därmed inte längre kunde utföra något arbete. Medlemmen anställdes av Foodora som cykelbud men blev efter en tid hänvisad till att träffa avtal med ett s k egenanställningsföretag. Foodora hävdar att medlemmen därefter inte längre var anställd av bolaget. Enligt förbundet har medlemmen hela tiden varit arbetstagare hos Foodora. Medlemmen har använt sig av bolagets lokaler och utrustning och har varit underkastad bolagets arbetsledning och kontroll. Egenanställningsföretaget har endast varit att likställa med en löneadministratör, menar förbundet. Målet är principiellt viktigt eftersom svensk domstol för första gången kommer att pröva arbetstagarbegreppet i förhållande till anställda i gigekonomin.

Arbetsdomstolens mål nr A 154/21. Ombud för förbundet är Annett Olofsson (08-6766329) och Sonia Ericstam (08-6766337)

 

Ansöka om ersättning för arbetsskada – åtgärder för att hjälpa medlemmar att få sin arbetsskada prövad

Som bekant har arbetsskadeförsäkringen i stort sett upphört att fylla sin funktion vad gäller att lämna ekonomisk kompensation till arbetstagare vid arbetsskada. Alldeles för få erhåller idag sin rätt till ersättning genom arbetsskadeförsäkringen för att situationen ska anses vara acceptabel.

Försäkringskassan tog för några år sedan fram ett särskilt läkarutlåtande för livränta som avsåg att underlätta förutsättningarna att ansöka om rätt till arbetsskadelivränta. Detta läkarutlåtande har såvitt Rättskyddet kan bedöma använts i allt för liten utsträckning. Det är därför angeläget att förbunden går ut med information om att detta läkarutlåtande finns och kan användas för att underlätta en prövning i sak av rätt till ersättning för arbetsskada.

Länk till läkarutlåtandet: https://www.forsakringskassan.se/download/18.62c6089e1799604047f1302/1625747173345/7808-lakarutlatande-for-livranta.pdf

Vid frågor, kontakta förbundsjurist Ulf Lejonklou, tel. 08-676 63 57

 

Lotsar är inte åldersdiskriminerade enligt Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen ansåg att tillämpningen av en bestämmelse i det lokala kollektivavtalet LOTSARB mellan Sjöfartsverket och Saco-S inte var diskriminerande på grund av ålder. Sjöfartsverket hade därmed brutit mot bestämmelsen genom att låta en lots över 60 år fortsätta arbeta på visst sätt trots att avtalet i princip förbjöd det. Sjöfartsverket förpliktades att betala 75 000 kr i allmänt skadestånd till Saco-S. Verket gjorde gällande att det hade inneburit åldersdiskriminering i strid med diskrimineringslagen om arbetsgivaren inte hade låtit den aktuella lotsen fortsätta arbeta i enlighet med kollektivavtalets bestämmelse om arbetstidens förläggning.

Enligt AD var tillämpningen av bestämmelsen om åldersgränsen inte diskriminerande, då syftet med bestämmelsen (dvs. att tillgodose äldres ökade behov av vila och att skydda lotsen mot olyckor och dödsfall) var berättigat. AD fann också att åldersgränsen var lämplig och nödvändig. Avtalet innebar en arbetstidsförläggning i form av s.k. dispositionsdygn då lotsen var i tjänst 168 timmar i sträck med viss vilotid vilket ansågs vara en ansträngande arbetstidsförläggning. Bestämmelsen innebar enligt domstolen inte heller någon avgångsskyldighet enligt 32 a § lagen om anställningsskydd då lotsen enligt avtalet har möjlighet att arbeta kvar hos Sjöfartsverket med andra arbetsuppgifter än lotsning. Två ledamöter var skiljaktiga.

AD 2021 nr 38

 

Regeringens proposition 2020/21:221, Statlig ersättning för personskada orsakad av vaccin mot sjukdomen covid-19

Riksdagen har beslutat införa en ny lag om statlig ersättning för personskada orsakad av vaccin mot sjukdomen covid-19. Syftet med lagen är att tillförsäkra den som drabbas av skada en ersättning som är likvärdig med annan ersättning för godkända skador som orsakas av läkemedel enligt läkemedelsförsäkringen. Enligt förslaget till lag ska staten betala ersättning för personskada som med övervägande sannolikhet har orsakats av vaccin som tillhandahållits i Sverige mot covid-19. Staten ska betala ersättning endast i den mån Läkemedelsförsäkringen inte betalar försäkringsersättning för skadan.

En förutsättning för statens prövning, i de fall vaccinet omfattas av Läkemedelsförsäkringen, är att skadan har bedömts vara en del av en serieskada, det vill säga att många personer anmäler skador på grund av samma skadebringande egenskap. I övrigt föreslås vissa undantag från rätten till ersättning.

Det föreslås vidare att ärendena ska anmälas till Läkemedelsförsäkringen men handläggas av Kammarkollegiet och att kollegiets beslut ska kunna överklagas till Statens skaderegleringsnämnd. Den statliga ersättningen ska bestämmas i enlighet med skadeståndslagens bestämmelser om ersättning för personskada. Ersättningen får per person inte överstiga 10 miljoner kronor eller 200 prisbasbelopp, enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.

Av propositionen framgår att Läkemedelsförsäkringen och Kammarkollegiet kan göra olika bedömningar av om det rör sig om en skada orsakad av vaccin. Ett sådant undantagsfall kan vara att Kammarkollegiet anser att försäkringsgivaren felaktigt har godtagit att en skada berättigar till ersättning. Då ska den enskildes begäran om statlig ersättning avslås. Den enskilde får i så fall nöja sig med den ersättning som har betalats från läkemedelsförsäkringen eller överklaga beslutet till Statens skaderegleringsnämnd.

Om försäkringsgivaren för läkemedelsförsäkringen avslår en ansökan om försäkringsersättning bör ersättningsfrågan enligt propositionen kunna prövas särskilt av Kammarkollegiet i fråga om den statliga ersättningen. Blir resultatet av prövningen att det finns rätt till ersättning, bör den statliga ersättningsordningen gälla. Frågan är då vilken ersättning staten ska stå för. Det förefaller enligt propositionens förslag rimligt att staten i så fall betalar hela ersättningen till den skadelidande, även den del som skulle ha betalats ur läkemedelsförsäkringen, och att staten sedan kräver denna del åter av försäkringsgivaren. Om det blir slutligt avgjort att försäkringsgivaren hade rätt att inte betala ersättning, bör staten inte kräva tillbaka något av den drabbade utan stå för hela ersättningen.

Den föreslagna lagen innehåller även bestämmelser om preskriptionstider, muntlig förhandling och rätt till regress. Eftersom det i ärenden enligt lagen kan komma att inhämtas känsliga uppgifter om enskilds personliga förhållanden, föreslås att en ny bestämmelse ska föras in i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Den nya lagen och ändringen i offentlighets- och sekretesslagen trädde i kraft den 1 december 2021, men kan även tillämpas på skador som har inträffat före det datumet.

 

Transportmedlem friad från vårdslöshet i trafik

Ångermanlands TR friade Transports medlem från åtal om vårdslöshet i trafik. Lastbilschauffören körde på E4 mellan Ullånger och Skellefteå i Kramfors kommun när han försökte koppla ur bluetooth-funktionen kopplad till mobiltelefonen för att i stället lyssna på radion, eftersom batterinivån på telefonen var låg. Detta krävde ett antal knapptryckningar på instrumentpanelen vilket tog ca fem sekunder. Han rörde dock aldrig mobiltelefonen som låg en bit bort på instrumentpanelen. Han vinglade till lite och kom ut för långt till höger med däcken i körbanan, vilket gjorde att lastbilen med 28 ton alkohol i lasten åkte av vägen.

Tingsrätten ansåg att chaufförens agerande i och för sig påverkade hans möjligheter att reagera på plötsligt inträffade händelser och att agerandet var mindre lämpligt, särskilt då han framförde en lastbil med tung last. Chauffören hade dock haft åtminstone en hand på ratten och hade uppsikt över körbanan under händelseförloppet. Trafikförhållandena var goda. Tingsrätten ansåg därför att chauffören på grund av tillfällig ouppmärksamhet orsakat olyckan och att det inte varit fråga om ett medvetet risktagande.

Mål nr: B 2793-20. Ombud för chauffören var Marie Nordström, LO-TCO Rättsskydd AB.

 

Sjukpenning: Trafiksäkerhet ska beaktas vid bedömning av arbetsförmågan och arbetstidens förläggning

En busschaufför var sjukskriven på halvtid med hjärtproblem och diabetes och arbetade hela dagar varannan dag och var ledig varannan. Schemaläggningen gjordes i samråd mellan arbetsgivare, rehabiliteringskoordinator och facklig representant. Försäkringskassan menade att träning och egenvård borde planeras till fritid och att det faktum att han klarade av att arbeta heltid vissa dagar tydde på en arbetsförmåga på heltid och avslog hans ansökan om sjukpenning. Vi argumenterade för att det förelåg en uppenbar risk för såväl honom som för passagerarna och medtrafikanter om medlemmen skulle ha arbetat i högre omfattning. Ledigheten mellan heltidsdagarna var behövligt för att kunna fortsätta arbeta halvtid och att motverka försämring, vilket innebar att avvikelsen var medicinskt motiverad.

Förvaltningsrätten avslog överklagandet och gick på Försäkringskassans linje. Domen överklagades till Kammarrätten som fann att medlemmen behövde den aktuella arbetstidsförläggningen eftersom denne hade behov av att minska stress, orka med träning och gå ned i vikt. Kammarrätten menade vidare att den medicinska utredningen gav stöd för att ett arbete i högre omfattning innebar en stor belastning för medlemmens hjärta och därigenom en fara för trafiksäkerheten vilket borde beaktas vid bedömningen av chaufförens arbetsförmåga. Kammarrätten noterade också att arbetsgivarens behov tycktes ha vägts in i bedömningen, men då det inte framkommit annat än att arbetstidsförläggningen även var medicinskt motiverad biföll kammarrätten medlemmens talan.

Kammarrätten i Göteborg, mål nummer 7544-20, meddelad den 28 september 2021. Medlemmen hade beviljats facklig rättshjälp av sitt fackförbund Svenska Kommunalarbetareförbundet. Ombud var förbundsjuristen Gustav Sjöberg, 08-676 63 40.

 

Arbetsdomstolen avslog Måleriföretagens yrkande att veto skulle förklaras sakna verkan

Ett medlemsföretag i Måleriföretagen övervägde att anlita ett bemanningsföretag för att genomföra visst måleriarbete. Bemanningsföretaget var bundet av bemanningsavtalet. Medlemsföretaget förhandlade med Svenska Målareförbundet enligt 38 § medbestämmandelagen. Förbundet ställde frågan om den personal som företaget avsåg att hyra in för de aktuella arbetena var utlärda målare, ett krav som uppställs i § 2 i måleriavtalet. Företaget och Måleriföretagen gav beskedet att företaget inte kunde påvisa utlärlingsbetyg eller motsvarande kompetens.

Vid den centrala förhandlingen lade förbundet veto mot bolagets anlitande av bemanningsföretaget. Till stöd för vetoförklaringen anförde förbundet att den tilltänkta åtgärden -inhyrningen av arbetstagare – kan antas medföra att det i måleriavtalet uppställda kravet på att arbetskraft som ska utföra måleriarbete ska vara utlärda målare eller i övrigt uppfylla kravet på yrkeskompetens enligt § 2 Mom. a) 1 i måleriavtalet åsidosätts. Alternativt kan det antas att det i bemanningsavtalet uppställda kravet på likabehandling och därmed krav på tillämpning av måleriavtalets krav på yrkeskompetens åsidosätts. I vart fall strider den tilltänkta åtgärden mot vad som är allmänt godtaget inom parternas avtalsområde.

Efter att vetot hade lagts inkom Måleriföretagen till Arbetsdomstolen med ett interimistiskt yrkande om att vetot skulle förklaras sakna verkan. Förbundet bestred yrkandet. I beslut den 11 augusti 2021 skriver Arbetsdomstolen att det mot bakgrund av vad parterna anfört på ömse håll inte kan anses att Måleriföretagen gjort sannolikt att vetot lagts i strid med 39 § medbestämmandelagen, såvitt avser förbundets påstående att det kan antas att likabehandlingsprincipen enligt bemanningsavtalet åsidosätts. Arbetsdomstolen avslog Måleriföretagens interimistiska yrkande.

Arbetsdomstolens beslut AD 2021 nr 35. Ombud för förbundet var förbundsjuristen Annett Olofsson (tfn: 08-6766329).

 

Transport väcker talan för brott mot dataskyddsförordningen

Under vårvintern gav bolaget Sydjouren Skåne AB sin IT-konsult i uppdrag att gå igenom surfhistoriken på en anställds tjänstetelefon. Bolaget har inte haft någon IT-policy eller några regler kring hur telefonen fick användas. Bolaget har inte heller informerat den anställde om att övervakning av telefonen kunde komma att ske. Förbundet har nu väckt talan mot bolaget och Motorbranschens Arbetsgivareförbund. I stämningen gör förbundet gällande att bolaget brutit mot dataskyddsförordningen genom att behandla den anställdes personuppgifter utan rättslig grund och genom att inte lämna information om behandlingen på det sätt dataskyddsförordningen föreskriver. Förbundet har begärt att bolaget ska betala 80 000 kr i skadestånd till medlemmen för dessa brott.

Arbetsdomstolens målnummer: A 138/21.

 

Transports medlemmar får dela på 10 miljoner efter arbetsgivarens ensidiga byte av kollektivavtal

Svenska Transportarbetarförbundet väckte hösten 2020 talan i tre mål i Arbetsdomstolen mot Gate Gourmet Sweden AB. Förbundet hävdade att bolaget hade gjort sig skyldigt till föreningsrättskränkning och turordningsbrott när bolaget i samband med en omorganisation ensidigt bytte kollektivavtal och därefter sade upp ett stort antal av förbundets medlemmar. Huvudförhandling i målen var planerad till den 9 – 11 november 2021. Parterna har nu träffat en överenskommelse om förlikning. Överenskommelsen innebär att de 62 medlemmar som förbundet företräder får dela på 10 miljoner kronor.

Arbetsdomstolens mål A 126/20, A 127/20 och A 135/20. Ombud för förbundet var förbundsjuristerna Marie Nordström (08-6766346) och Annett Olofsson (08-6766329).

 

Angående ändrad riktålder till 67 år från och med år 2026 – konsekvenser för livräntor?

Från och med år 2026 ska de pensionsrelaterade åldersgränserna knytas till och följa medellivslängdens utveckling.

Den 27 maj 2021 beslutade regeringen om ändring av riktålder för pension. Förordning (2021:394) om riktålder för pension för år 2027 trädde i kraft den 1 juli 2021. Riktåldern för pension ska enligt 2 kap. 10 a–10 c §§ socialförsäkringsbalken vara 67 år för år 2027. Redan tidigare har beslutats att riktåldern för år 2026 är 67 år (Förordning (2019:780) om riktålder för pension för år 2026).

Den ändrade riktåldern kan även påverka rätten till ersättning för pensionsförlust för personskadeersättningar som utbetalas med stöd av 5 kapitlet skadeståndslagen.

Det pågår för närvarande ett arbete i Trafikskadenämnden i frågan om arbete och inkomstförlust efter 65 års ålder för skadelidande födda 1961 och senare med anledning av riksdagens beslut om höjning av riktåldern. I avvaktan på arbetsgruppens rapport och beslut av Trafikskadenämndens råd bör enligt nämnden frågor om ersättning för inkomstförlust och anspänning i arbete efter 65 års ålder samt pensionsförlust anstå fram till dess denna utredning är klar.

Trafikskadenämnden prövar rätten till ersättning och ersättningens storlek för den som har skadats i trafiken, samt även rätten till ersättning för anhörig till den som skadats. Trafikskadenämnden bedömer även frågor som samband, preskription och omprövning, eller om en skada kan anses ha inträffat i följd av trafik. Syftet med Trafikskadenämndens verksamhet är att den som skadats ska få en rättvis och skälig ersättning utifrån gällande lagstiftning och praxis och detta oavsett vilket försäkringsbolag som hanterar eller betalar för den inträffade skadan.

Enligt AFA Trygghetsförsäkrings villkor avseende trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) reduceras livräntan till hälften vid uppnådd pensionsålder. Pensionsåldern anges i villkoren vara 65 år.

I socialförsäkringsbalken har man med anledning av den höjda riktåldern höjt gränsen till 68 år vad gäller möjlighet att erhålla rätt till arbetsskadelivränta. Detta dock under förutsättning att den försäkrade fyllt 65 år under den månad vilken skadan inträffar eller senare, samt att det går att fastställa en sjukpenninggrundande inkomst.

Rättsskyddet kommer att bevaka kommande beslut från Trafikskadenämnden i denna fråga. Trafikskadenämnden står för en betydande del av praxisbildningen när det gäller personskadestånd enligt 5 kapitlet skadeståndslagen. Rättsskyddet kommer även att bevaka vilka bedömningar som AFA Trygghetsförsäkring gör vad gäller rätt till livränta och rätt till ersättning för framtida pensionsförlust.

Vår rekommendation är att förbunden alltid bör rådgöra med oss om ett skadestånd/försäkringsersättning till medlem avseende framtida inkomstförlust enligt 5 kapitlet skadeståndslagen och att även förbunden har denna fråga under särskild uppsikt.

Vid frågor, kontakta förbundsjurist Ulf Lejonklou, tel. 08-676 63 57.

 

Bestämmelse i kollektivavtal ersatte inte arbetstidslagen enligt Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen har funnit att en bestämmelse i ett kollektivavtal mellan Seko och SJ endast reglerar bolagets skyldigheter vid schemaläggning och att bestämmelsen inte ersätter 13 § första stycket arbetstidslagen (ATL). Målet rörde en tågvärd som på grund av en tågförsening inte fick elva timmars vila mellan två arbetsperioder. Seko hävdade att SJ därmed hade gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott. SJ gjorde gällande att den aktuella bestämmelsen endast reglerar schemaläggning och inte gäller vid oförutsedda händelser, det vill säga i s.k. operativt läge. I den situationen är istället 13 § ATL om dygnsvila och dess möjlighet till undantag vid oförutsedda händelser tillämplig.

AD ansåg att ordalydelsen i avtalet talar för SJ:s tolkning av bestämmelsen. Det fanns inte heller någon hänvisning till att bestämmelsen i kollektivavtalet ersätter 13 § ATL. Seko hade dock skälig anledning att få tvisten prövad och AD förordnade därför att vardera parten skulle bära sin rättegångskostnad.

AD 2021 nr 64

Ny VD på LO-TCO Rättsskydd AB

Styrelsen för LO-TCO Rättsskydd AB har utsett Dan Holke till VD och chefsjurist för bolaget med omedelbar verkan. Bakgrunden till beslutet är att bolagets tidigare VD Mattias Landgren utsetts till statssekreterare och därmed lämnat sin VD-tjänst hos bolaget. Dan Holke, som var VD och chefsjurist för LO-TCO Rättsskydd under perioden 1995-2020, återgår nu tillfälligt till uppdraget under den tid bolaget behöver för att rekrytera och anställa en ny VD.

 

Vill du motta våra Nyhetsbrev?

Vi gör ca. 4 st utskick per år. Alla våra tidigare nyhetsbrev finns under rubriken Nyhetsbrev i menyn.

Om Oss

Vårt uppdrag är att biträda LO, TCO, förbunden samt förbundens medlemmar i rättsliga angelägenheter. Vi ska vidare inom de rättsområden som berör fackliga organisationer och deras medlemmar bidra till en ur facklig utgångspunkt positiv rättsutveckling samt sprida kunskap inom fackföreningsrörelsen i juridiska frågor och om den fackliga rättshjälpen.

Vår huvudsakliga arbetsuppgift är att driva rättsliga processer i domstolar. Våra två stora arbetsområden är socialförsäkringsrätt och arbetsrätt i vid bemärkelse.

Senaste Nytt