Nyhetsbrev nr 2/2021

Välkommen till LO-TCO Rättsskydds nyhetsbrev! Vi ger normalt ut fyra nyhetsbrev om året och du har fått det därför att du antingen är angiven som kontaktperson hos oss eller har anmält att du vill få det. Sprid det gärna vidare!

Glöm inte att du kan prenumerera på all information vi lägger ut i vårt pressrum, genom att gå in på vår hemsida och anmäla dig under fliken pressrum. Du kan även gilla oss på Facebook och på så sätt få del av nyheter.

Vill du inte ha fler utskick, eller har du en kollega som vill ha nyhetsbrevet, skicka ett mejl till mattias.af.malmborg@fackjuridik.com 

 

Dom i mål C-30/19 Diskrimineringsombudsmannen./.Braathens Regional Aviation AB

En passagerare med chilenskt ursprung utsattes för en extra säkerhetskontroll i samband med en inrikes flygresa i Sverige. Diskrimineringsombudsmannen (DO) väckte talan vid Stockholms tingsrätt och gjorde gällande att flygbolaget hade utsatt passageraren för diskriminering på grund av dennes fysiska utseende och etniska tillhörighet, och yrkade att flygbolaget skulle betala diskrimineringsersättning till passageraren. Flygbolaget medgav att betala diskrimineringsersättningen, men utan att vitsorda diskrimineringen i sig.

DO begärde att tingsrätten skulle fastställa i dom att diskriminering skett, men tingsrätten ansåg att den mot bakgrund av de svenska processuella reglerna var bundet av flygbolagets medgivande och därför förhindrad att göra så. DO överklagade till hovrätten utan framgång och därefter till Högsta domstolen, som beslöt att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen.

EU-domstolen fann att den svenska lagstiftningen inte var förenlig med unionsrätten, i det här fallet likabehandlingsdirektivet som innehåller förbud mot diskriminering, samt EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna som garanterar var och en rätt till ett effektivt rättsmedel. EU-domstolen påpekade också att när en nationell domstol avgör en tvist mellan enskilda, ska den inom ramen för sin behörighet att säkerställa det skydd som enskilda har enligt stadgan, vid behov avstå från att tillämpa nationella bestämmelser som står i strid med unionsrätten.

 

Medlem i Byggnads får sjukersättning med miljonbelopp efter dom i förvaltningsrätten

Målet rörde en medlem som är multisjuk och bl.a. besväras av mycket svåra problem rörande inflammatorisk tarmsjukdom, svårinställd diabetes, generaliserad smärta och stora problem med händer och axlar. Medlemmen har haft medvetandebortfall på grund av diabetes och har även haft stora svårigheter under hela dygnet med toalettbesök. Därtill var den generaliserade smärtan mycket invalidiserande. Medlemmen hade utlåtanden från specialistläkare inom olika områden som samtliga visade att hans arbetsförmåga var totalt nedsatt i förhållande till samtliga arbeten på arbetsmarknaden. Därtill hade medlemmen genomgått en arbetsförmågeutredning med samma resultat.

Försäkringskassan nekade medlemmen sjukersättning och anförde genom hela processen att utredningen inte tillräckligt tydligt har visat att medlemmen inte kan ta ett anpassat arbete på heltid.

Vid processen i förvaltningsrätten genomfördes muntlig förhandling där en av läkarna hördes som vittne för att utveckla sin ståndpunkt rörande medlemmens arbetsoförmåga. Förvaltningsrätten ansåg att utifrån de aktivitetsbegränsningar som framkommer av det medicinska underlaget att han lider av flera olika sjukdomar, att utredningen i målet gav tillräckligt stöd för att medlemmen inte ens kan utföra ett anpassat arbete med en sådan kvalitet och inom en viss tid att det har ett ekonomiskt värde för en arbetsgivare. Därtill menade domstolen att utredningen i målet även gav stöd för att ytterligare medicinsk eller arbetslivsinriktad rehabilitering inte skulle komma att leda till att medlemmens arbetsförmåga förbättras. Domstolen bedömde därmed att det medicinska underlaget och den övriga utredningen i målet att medlemmens arbetsförmåga var stadigvarande helt nedsatt i förhållande till förvärvsarbete på arbetsmarknaden. Förvaltningsrätten biföll därmed medlemmens överklagande och förklarade honom berättigad till  hel sjukersättning i enlighet med hans yrkande. Förvaltningsrättens dom medför att medlemmen fått rätt till ca. 1 800 000 kronor i sjukersättning.

Förvaltningsrätten i Stockholm, mål nr 26223-19.

Ombud var förbundsjuristen Gustav Sjöberg, 08-676 63 40.

 

Förlikning i mål om kringgående av företrädesrätt till återställning

I augusti 2020 väckte Svenska Journalistförbundet talan mot ett bolag inom Stampenkoncernen med yrkande om allmänt och ekonomiskt skadestånd till en av förbundets medlemmar. Förbundet menade att bolaget, i samband med att bolaget förvärvade verksamhet från en tidningsutgivare som hade försatts i konkurs, hade kringgått företrädesrätten till återanställning.

Den första veckan i oktober 2019 utspelade sig följande. På onsdagen fick konkursförvaltaren klart för sig att endast en intressent kvarstod för att förvärva verksamheten. Samma dag meddelade konkursförvaltaren förbundet att de anställda skulle sägas upp på fredagen. På torsdagens morgon kallades de anställda till ett möte på redaktionen samma dag. Vid detta möte deltog konkursförvaltaren och representanter för förvärvaren. Förvärvaren presenterade sig och konkursförvaltaren kallade de anställda till ytterligare ett möte på redaktionen dagen efter då de skulle få sina uppsägningar. Direkt efter mötet på torsdagen kallades de anställda en och en till möte med förvärvaren och erbjöds anställning i dennes verksamhet.  Fyra anställda med längst anställningstid erbjöds inte anställning. På fredagen inställde sig de anställda till möte på redaktionen och fick sina uppsägningar av konkursförvaltaren. Genom agerandet har förvärvaren kunnat anställa innan arbetstagarna sades upp av konkursförvaltaren.

Vid muntlig förberedelse i Arbetsdomstolen har parterna träffat överenskommelse om förlikning enligt vilken förvärvaren betalar ett belopp motsvarande yrkat allmänt skadestånd till medlemmen. Det ska i sammanhanget noteras att utrymmet för kringgående minskar om konkursförvaltaren säger upp de anställda i direkt anslutning till att medbestämmandeförhandling om arbetsbrist är genomförd.

Arbetsdomstolens mål A 91/20

Ombud för förbundet var förbundsjuristen Annett Olofsson tel: 08-676 63 29.

 

Skadestånd för lång handläggningstid i förvaltningsrätten i sjukpenningärende

LO-TCO Rättsskydd har för en medlems räkning framställt skadeståndsanspråk mot staten med anledning av långsam handläggning av ett sjukpenningärende. Anspråket gavs in till Justitiekanslern som efter bedömning kan besluta om frivilligt skadestånd från staten. Förvaltningsrätten hade i ärendet låtit målet ligga utan åtgärd i drygt ett år och tio månader, trots tre påminnelser från klagandesidan. Denna tid, samt i viss mån den något utdragna handläggningstiden hos Försäkringskassan, utgjorde enligt Justitiekanslern (JK) en kränkning av rätten till en rättvis rättegång (art. 6 EKMR).

Ifråga om ersättning skulle utgå bestämde JK att ett konstaterande av kränkningen inte var gottgörelse nog mot bakgrund av att det  var en tvist av stor vikt för den enskildes försörjning och då den enskilde inte haft ersättning från annat håll under tvisten. Nivån sattes till 10 000 kr samt ränta från tidpunkten för ansökan till JK med hänvisning till praxis.

 

SD-politiker fick inte uteslutas (dom Stockholms tingsrätt T 15871-19)

I ett mål angående uteslutning av en SD-politiker ur Svenska Transportarbetareförbundet har tingsrätten valt att göra en objektiv bedömning av om SDs politik står i strid med Transports stadgar och det som där slås fast om att förbundet ska verka för alla människors lika värde. Tingsrätten har kommit fram till att det som Transport åberopat till stöd för uteslutningen – SDs principprogram samt offentliga uttalanden gjorda av SD-företrädare – inte ger stöd för att NN stödjer eller bedriver verksamhet som är oförenlig med förbundets stadgar. Enligt tingsrätten har förbundet inte stöd i sina stadgar för uteslutningen och beslutet om uteslutning ogiltigförklaras därför. NN får dock trots ogiltigförklaringen inget skadestånd.

Transport har överklagat domen till Svea hovrätt. Förbundet skriver i sitt överklagande att ideella föreningars rätt att själva sköta sina inre angelägenheter är grundläggande i en demokrati. Förbundet anför att det är klarlagt att förbundet tolkar sina stadgar på så sätt att uteslutningsgrund föreligger av medlem som aktivt företräder SD och att det saknas rättsligt stöd för tingsrättens ståndpunkt att det ska göras en objektiv tolkning av stadgarna. SD-politikerns talan om ogiltigförklaring ska därför ogillas.

 

EU-förslag om förstärkt likalöneskydd

Den 4 mars 2021 presenterade EU-kommissionen ett förslag till direktiv om att stärka principen om lika lön för lika arbete eller arbete av lika värde mellan män och kvinnor genom lönetransparens. Direktivet ger enligt kommissionen flexibilitet för medlemsstaterna att anförtro arbetsmarknadens parter genomförandet av bestämmelserna, förutsatt att de kan garantera resultat enligt direktivet. Utan att det påverkar arbetsmarknadsparternas oberoende och i enlighet med nationell lagstiftning och praxis ska medlemsstaterna se till att rättigheterna och skyldigheterna enligt direktivet diskuteras med arbetsmarknadens parter. Medlemsstaterna ska kunna behålla eller besluta om mer gynnsamma bestämmelser för arbetstagare när det gäller att tillhandahålla löneinformation och rapportering. Direktivet påverkar inte arbetsmarknadsparternas rätt att förhandla, ingå och genomdriva kollektivavtal samt att vidta kollektiva åtgärder.

Förslaget till direktiv innehåller bland annat följande:

  • krav på att arbetsgivare anger den ursprungliga lönenivån eller dess lönespann (baserat på objektiva och könsneutrala kriterier) i jobbannonser eller på annat sätt före en anställningsintervju utan att den sökande behöver begära det.
  • förbud för arbetsgivare att fråga potentiella arbetstagare om deras lönehistorik för tidigare anställningar.
  • alla arbetstagare omfattas, inklusive deltidsanställda, tidsbegränsade anställda eller personer med anställningsavtal m.m. Förutsatt att de uppfyller vissa kriterier (arbetstagarstatus) bör även hushållsarbetare, on-demand-arbetare, intermittent anställda arbetare, kupongbaserade arbetare, plattformsarbetare, praktikanter och lärlingar omfattas av direktivet.
  • arbetsgivare med minst 250 arbetstagare bör regelbundet rapportera om lön, inklusive bonusar och andra förmåner, på ett lämpligt och öppet sätt, såsom att inkludera informationen i deras årsrapport.
  • gemensam lönebedömning bör genomföras av arbetsgivare i samarbete med arbetstagarrepresentanter, om en skillnad i genomsnittlig lön mellan kvinnliga och manliga arbetare i organisationen på minst 5 procent visas i någon kategori där arbetare utför samma arbete eller arbete av lika värde utan motiveringar av objektiva och könsneutrala faktorer.
  • en förskjutning av bevisbördan till arbetsgivaren i de fall då arbetsgivaren inte uppfyller de specifika rättigheterna eller skyldigheterna för lönetransparens enligt direktivet. I sådana fall ankommer det på arbetsgivaren att bevisa att det inte har förekommit någon könsdiskriminering.
  • medlemsstaterna ska inrätta ett särskilt övervakningsorgan, vilka bör ha specifika uppgifter i samband med genomförandet av lönetransparensåtgärderna och samla in uppgifter för att övervaka löneskillnaderna och effekterna av åtgärderna.

 

Brister i Försäkringskassans utredningsskyldighet

Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF) har på uppdrag av regeringen granskat hur Försäkringskassan tillämpar utredningsskyldigheten vid beslut om avslag på sjukpenning och aktivitetsersättning.

ISF:s granskning visar att det finns tydliga utredningsbrister i 11 procent av de granskade avslagsärendena. Tydliga brister fanns i utredningarna vad gäller åtgärder som Försäkringskassan borde ha genomfört, eller borde ha genomfört på annat sätt, och som sannolikt skulle ha kunnat påverka myndighetens beslut. Även i ärenden där myndigheten bedömdes ha uppfyllt sin utredningsskyldighet i stort fanns i flera fall brister i kvalitet eller i enskilda moment i utredningen.

Några av ISF:s slutsatser är:

  • Stödet till försäkringsutredare behöver utvecklas. Trots att utredningsskyldigheten beskrivs i flera av myndighetens interna styrande och stödjande dokument på ett övergripande sätt, lämnas för mycket till den enskilda handläggaren att ta ställning till.
  • Försäkringskassan bör i större utsträckning komplettera uppgifter om personens aktivitetsbegränsning med andra aktörer än hälso- och sjukvården, till exempel arbetsgivare eller kommuner.
  • Det finns brister i Försäkringskassans kommuniceringsbrev till personen, bl.a. vad gäller motiveringen till varför avslag övervägs.

 

Lastbilschaufför friad från vårdslöshet i trafik

En lastbilschaufför råkade ut för en trafikolycka där han körde av vägen. Ingen skadades och han ringde själv efter polis. Åklagare påbörjade dock förundersökning om vårdslöshet i trafik och åtal väcktes. Chauffören som var medlem i Transport fick rättshjälp och juridiskt ombud. I tingsrätten fälldes chauffören för vårdslöshet i trafik då han bedömdes ha somnat vid ratten och därmed varit oaktsam. Domen överklagades och Hovrätten för Nedre Norrland har friade chauffören från åtalet. Hovrätten anger att chauffören, som arbetat natt i många år och förberedde sig för det aktuella arbetet genom att sova ordentligt på dagen och inte upplevde sig sömning inte motbevisats av åklagaren och att han därmed inte gjort sig skyldig till något brott.

Hovrätten för Nedre Norrland mål B 45-20

Ombud för chauffören var förbundsjuristen Olov Östensson tel: 08-676 63 42.

 

Arbetsdomstolen avbryter anställningarna vid Gate Gourmet

Gate Gourmet AB sa upp ett 60-tal medlemmar i Svenska Transportarbetareförbundet. Gate Gourmet har hänvisat till arbetsbrist hänförlig till pandemin. Bolaget hävdade att bolaget har flyttat över alla anställda till Hotell- och Restaurangfackets avtalsområde och att det därför inte finns några arbeten kvar inom Transports avtalsområde. Bolagets agerande är helt i strid med LO:s organisationsplan. Förbundet väckte talan i Arbetsdomstolen och yrkade ogiltigförklaring av uppsägningarna och skadestånd till medlemmarna eftersom arbetsbristen inom förbundets avtalsområde inte var så stor som bolaget gjorde gällande. Förbundet yrkade i andra hand skadestånd till medlemmarna för turordningsbrott. Efter att arbetsgivarparterna inkommit med ett yrkande om interimistiskt beslut från Arbetsdomstolen har Arbetsdomstolen funnit att frågan om arbetsbristens omfattning inom förbundets avtalsområde är en fråga om tillämpning av turordningsreglerna. Arbetsdomstolen har beslutat att anställningarna ska upphöra.

Arbetsdomstolens mål 127/20.

 

Avi om rekommenderat brev kom inte fram – ogiltighetstalan preskriberad anser Arbetsdomstolen

En av Svenska Transportarbetareförbundets medlemmar i den ovannämnda tvisten med Gate Gourmet kunde inte inställa sig till ett möte där arbetstagarna skulle få sina uppsägningsbesked. Orsaken var att han hade symptom på Covid. När han ringde och sjukskrev sig fick han beskedet att uppsägningen skulle skickas rekommenderat till honom. Medlemmen hade flyttat och hade eftersändning av sin post. Trots en annars fungerande eftersändning fick han inte någon avi om rekommenderat brev, varför detta inte hämtades ut. Enligt 10 § 2 st LAS ska han anses uppsagd 10 dagar efter att reket lämnats till posten för befordran. Fråga uppkom om han även skulle anses ha fått en så kallad fullföljdshänvisning enligt 8 § 2 st LAS trots att han de facto aldrig mottog denna handling.

Den fråga som Arbetsdomstolen skulle ta ställning till var om en preskriptionstid om 14 dagar började löpa när han enligt 10 § 2 st LAS blev uppsagd eller om en preskriptionstid om en månad skulle börja löpa först när anställningen upphörde. Förbundet hade påkallat förhandling och yrkat ogiltighet efter den förstnämnda fristens utgång, men inom den sistnämnda fristen. Arbetsdomstolen fann i interimistiskt beslut att medlemmen, på grund av bestämmelsen i 10 § 2 st LAS, har fått en fullföljdshänvisning enligt 8 § 2 st LAS. Vid sådant förhållande var talan om ogiltigförklaring av uppsägningen preskriberad.

Arbetsdomstolens beslut 2021 nr 3.

Ombud för förbundet i båda Gate Gourmet-målen var förbundsjuristen Annett Olofsson, tel: 08-676 63 29.

Dela på facebook
Dela på google
Dela på twitter
Dela på linkedin

Vill du motta våra Nyhetsbrev?

Vi gör ca. 4 st utskick per år. Alla våra tidigare nyhetsbrev finns under rubriken Nyhetsbrev i menyn.

Om Oss

Vårt uppdrag är att biträda LO, TCO, förbunden samt förbundens medlemmar i rättsliga angelägenheter. Vi ska vidare inom de rättsområden som berör fackliga organisationer och deras medlemmar bidra till en ur facklig utgångspunkt positiv rättsutveckling samt sprida kunskap inom fackföreningsrörelsen i juridiska frågor och om den fackliga rättshjälpen.

Vår huvudsakliga arbetsuppgift är att driva rättsliga processer i domstolar. Våra två stora arbetsområden är socialförsäkringsrätt och arbetsrätt i vid bemärkelse.

Senaste Nytt