En mekaniker anmälde den 3 december 2015 att han råkat ut för ett olycksfall den 14 januari 2014 i sitt arbete. I samband med att han stående på huk plockade ihop sina verktyg utanför den lokal där han hade utfört sitt arbete, träffades han av ett tungt snösjok i bakhuvudet. Kraften var så stor att han slog hakan i bröstkorgen. Han uppsökte akutmottagningen samma dag. Han rekommenderades att använda receptfri smärtlindring. Nästa gång han uppsökte läkare var i oktober 2014 vilket åtföljdes av kontinuerliga läkarbesök under hela 2015. Den 24 november 2015 utreddes mekanikern på Smärtrehabilitering. I journalen gick att utläsa att han besvärades av huvudvärk, nacksmärta med spridning till vänster arm och skuldra efter trauma mot skalle och nacke i januari 2014.
Besvären anmäldes alltså den 3 december 2015. AFA Trygghetsförsäkring godkände den uppgivna händelsen den 14 januari 2014 som ett arbetsolycksfall men lämnade inte någon ersättning. AFA Trygghetsförsäkring bedömde, efter konsultation av två ortopedspecialister, att övervägande skäl inte talade för att samband förelåg mellan olycksfallet och de besvär som mekanikern sökt vård, behandlats och fr.o.m. den 8 februari 2016 blivit sjukskriven för samt de besvär som kvarstod. Mekanikern begärde att ärendet skulle prövas av Omprövningsavdelningen som, efter att ha inhämtat ytterligare ett utlåtande från en ortopedspecialist inte fann skäl att ändra AFA Trygghetsförsäkrings beslut.
AFA Trygghetsförsäkring gjorde gällande att samband saknades. Man anförde bl.a. att sjukdomsförloppet, d v s det faktum att det gått lång tid mellan skadehändelsen och tillkomst av besvär av sådan dignitet att de föranlett utredning eller behandling, starkt talar emot ett samband samt att traumat varit av relativt lindrig art. Man menade att kännetecknande för en skada orsakad av direkt eller indirekt yttre våld eller enstaka belastning är att symptomen är störst i anslutning till skadetillfället för att sedan minska och i regel försvinna helt eller ibland kvarstå på en lägre nivå än initialt, den s.k. traumatiska principen.
Mekanikern lyckades trots AFA Trygghetsförsäkrings argumentation visa att han varit utsatt för ett kraftigt trauma, att olycksförloppet varit av sådan art att han sannolikt råkat ut för ett whiplashvåld samt att det är sannolikt att han haft kontinuerliga besvär alltsedan olyckan. Han hade bl.a. åberopat ett intyg från sin närmaste chef av vilket det framgick att han hade haft så stora besvär att hans arbetsuppgifter hade anpassats för att han skulle klara av att arbeta. Skiljenämnden ansåg därmed att övervägande skäl talar för samband mellan arbetsolycksfallet den 14 januari 2014 och mekanikerns besvär varför hans talan bifölls.
Mekanikern hade beviljats facklig rättshjälp av IF Metall och företräddes av förbundsjuristen Jimmie Söndergaard, LO-TCO Rättsskydd, 08-6766344.
The Legal Bureau of the Swedish Trade Union Confederation