Nyhetsbrev nr 2/2022

Välkommen till LO-TCO Rättsskydds nyhetsbrev! Vi ger normalt ut fyra nyhetsbrev om året och du har fått det därför att du antingen är angiven som kontaktperson hos oss eller har anmält att du vill få det. Sprid det gärna vidare!

Glöm inte att du kan prenumerera på all information vi lägger ut i vårt pressrum, genom att gå in på vår hemsida, fackjuridik.se och anmäla dig under fliken pressrum. Du kan även gilla oss på Facebook och på så sätt få del av nyheter.

Har du en kollega som vill ha nyhetsbrevet, eller om du inte vill ha fler utskick från oss, skicka ett mejl till mattias.af.malmborg@fackjuridik.com.

 

Arbetsvillkorsdirektivet ger nya regler i LAS

Till följd av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1152 av den 20 juni 2019 om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor i Europeiska unionen (arbetsvillkorsdirektivet) och proposition 2021/22:151 Genomförande av arbetsvillkorsdirektivet, genomförs nu ändringar i lagen om anställningsskydd, lagen om arbetstid m.m. i husligt arbete, arbetstidslagen, lagen om arbetstid vid visst vägtransportarbete, lagen om vissa försvarsmaktsanställningar och lagen om gymnasial lärlingsanställning.

Förändringarna innebär en utökad skyldighet att lämna information till arbetstagare när en anställning inleds, vid ändring i anställningsförhållandet och när arbetstagare ska sändas utomlands i tjänsten. Förändringarna innebär även att en arbetstagare som huvudregel får ha flera olika anställningar parallellt och att en arbetsgivare ska lämna ett skriftligt svar om en arbetstagare begär en annan anställningsform eller en högre sysselsättningsgrad.

Lagändringarna träder i kraft den 29 juni 2022 och ska förbättra arbetsvillkoren för arbetstagare genom att främja tydligare och mer förutsägbara anställningsvillkor.

 

Skyddsombud överklagar tingsrättsdom om hindrande

Varbergs tingsrätt ansåg inte att ett av Transports skyddsombud hade nekats tillträde till ett främmande arbetsställe, kärnkraftsanläggningen Ringhals, när bolaget återkallade hans föranmälan för tillträde. Anläggningen är ett skyddsobjekt och det krävs föranmälan för tillträde. Anledningen till återkallelsen var att mannen påstods inte dela bolagets värdegrund när han agerade som skyddsombud. Han är sedan drygt 20 år anställd som skyddsvakt på det bevakningsbolag som har hand om bevakningen på anläggningen. Som skyddsombud har han att bevaka och agera i arbetsmiljöfrågor. Tingsrätten bedömde att han inte styrkt att det var uppdraget som skyddsombud som medfört återkallelsen och han hade därför inte hindrats som skyddsombud. Skyddsombudet överklagar nu domen till hovrätten.

Tillträdesrätten till ett främmande arbetsställe infördes i arbetsmiljölagen 1994. Syftet var att ge skyddsombud från entreprenadbolag och bemanningsbolag en möjlighet att bevaka arbetsmiljön för arbetstagarna på sådana bolag när de utför uppdrag på främmande arbetsställen, det vill säga arbetsställen som den egna arbetsgivaren inte råder över. Bestämmelsen har inte prövats rättsligt vid något tillfälle och den är mycket viktig bland annat på grund av omfattningen av entreprenadbolag och bemanningsbolag. Det är därför av vikt att rättsläget klargörs.

En arbetsgivare, såväl den egna som på ett främmande arbetsställe, får inte hindra en facklig förtroendeman att utföra sitt fackliga uppdrag. Arbetsgivaren ska även underlätta det fackliga arbetet. Enligt skyddsombudet och Transport har bolaget hindrat skyddsombudet och inte underlättat för honom att verka som sådant. Tingsrätten tog inte hänsyn till gällande regler i arbetsmiljölagen och förtroendemannalagen. Det finns med hänsyn till detta skäl för hovrätten att ändra tingsrättens dom.

Ombud för skyddsombudet är förbundsjuristen Henric Ask.

 

Anmälan till konkurrensverket var inte en stridsåtgärd

I Måleriavtalet mellan Måleriföretagen och Svenska Målareförbundet finns en bestämmelse avseende garantilön för yrkesutbildade arbetstagare. Våren 2021 gjorde Måleriföretagen en anmälan till Konkurrensverket där det gjordes gällande att en bestämmelse i Måleriavtalet avseende garantilön för yrkesutbildade arbetstagare är konkurrensbegränsande. Förbundet yttrade sig till Konkurrensverket. Konkurrensverket fattade i september 2021 beslut om att skriva av ärendet eftersom verket inte ansåg att det för närvarande fanns skäl att prioritera en fördjupad utredning.

Med anledning av Måleriföretagens anmälan till Konkurrensverket väckte förbundet talan i Arbetsdomstolen och yrkade att Måleriföretagen skulle betala allmänt skadestånd till förbundet för olovlig stridsåtgärd. Förbundet anförde att Måleriföretagens anmälan var gjord mot bättre vetande och i ond tro eller att Måleriföretagen genom sin anmälan vidtagit en åtgärd som syftat till att utöva påtryckning på förbundet, som går längre än att bara hävda att avtalsbestämmelsen är konkurrensbegränsande.

Arbetsdomstolen har i dom den 18 maj 2022 avslagit förbundets talan. Arbetsdomstolen skriver att anmälan till Konkurrensverket var av sådan beskaffenhet att den faktiskt kunde inverka på förbundet och att åtgärden därför kunde vara en stridsåtgärd. En stridsåtgärd kan dock i ett fall som detta anses föreligga endast om åtgärden – utövandet av befogenheten att göra en anmälan till behörig myndighet – vidtagits primärt och i direkt syfte att åstadkomma en påtryckning på motparten. Arbetsdomstolen finner inte att anmälan var gjord mot bättre vetande och i ond tro. Arbetsdomstolen gör vidare bedömningen att utredningen i målet inte ger tillräckligt stöd för att kunna anta att anmälan gjordes i det primära och direkta syftet att utöva påtryckning på förbundet, dvs. av annat skäl än att få konkurrensfrågan utredd av myndighet.

Arbetsdomstolens dom AD 2022 nr 30. Ombud för förbundet var förbundsjuristerna Sussanne Lundberg, tfn: 08-6766309 och Annett Olofsson, tfn: 08-6766329.

 

Lön och semesterersättning omfattades inte av offentligt ackord

En medlem i IF Metall sades upp på grund av arbetsbrist efter det att ett bolag beviljats företagsrekonstruktion. Inför uppsägningen och efter den kritiska tidpunkten (ansökan om företagsrekonstruktion) förhandlade arbetsgivaren och förbundet om uppsägningen. Medlemmen kom att arbeta senare än en månad efter ansökan om företagsrekonstruktion för att därefter bli arbetsbefriad. Viss del av medlemmens uppsägningslön och semesterersättning ersattes av den statliga lönegarantin men inte allt, på grund av lönegarantins beloppsbegränsningar. Förbundet och bolaget var därefter oense om resterande fordran, som inte omfattades av lönegarantin, skulle inkluderas i det efterkommande ackordet och då endast ersättas med 25 procent. Enligt rättspraxis ska fordringar som uppstått före den kritiska tidpunkten omfattas av ett ackord, vilket lönefordringar vanligtvis gör till följd av att anställningsavtalet träffats innan dess, förutsatt att arbetstagaren är arbetsbefriad. Fordringar som uppstått efter den kritiska tidpunkten, på grund av nya avtal eller att arbete har utförts, omfattas inte av ackordet.

Enligt förbundet skulle fordran betalas fullt ut och inte inkluderas i ackordet. Förbundet gjorde gällande att fordringarna uppkommit efter den kritiska tidpunkten bland annat därför att medlemmen fortsatte att arbeta efter den tidpunkten innan han blev arbetsbefriad och att ett nytt avtal därför hade träffats. Vid företagsrekonstruktion betalas lönegaranti för fordran på lön eller annan ersättning, som skulle haft förmånsrätt enligt 12 § förmånsrättslagen, om arbetsgivaren i stället hade försatts i konkurs. Det betyder att lönegaranti inte betalas för lönefordringar som belöper på tiden efter en månad efter beslutet om företagsrekonstruktion. Om arbetstagaren får betalt antingen av arbetsgivaren eller av lönegaranti, får denne inte häva anställningsavtalet eller hålla inne sin prestation. I normalfallet innebär det att arbetstagaren under den första månaden efter beslutet om företagsrekonstruktion inte kan innehålla sin prestation. Annorlunda förhåller det sig för tiden efter att en månad förflutit från den kritiska tidpunkten.

Arbetsdomstolen delade förbundets bedömning och konstaterade att medlemmen arbetat i tiden efter det att en månad förflutit från ansökan om företagsrekonstruktion. Löneanspråken för denna tid skulle inte ha omfattats av förmånsrätt om bolaget i stället hade försatts i konkurs. Medlemmen hade därför för denna tid inte haft rätt till lönegaranti och var till följd av detta inte skyldig att fortsätta att prestera enligt avtalet utan att få fullt betalt av arbetsgivaren. Enligt Arbetsdomstolen skulle fordran på lön för tiden efter den 24 februari därför  bedömas på samma sätt som om ett nytt avtal hade träffats efter den kritiska tidpunkten.  Förbundets talan avseende uppsägningslön och semesterersättning för tiden den 4 juli–21 augusti bifölls därmed och medlemmen tillerkändes, förutom uppsägningslönen och semesterersättningen, även allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott. Även förbundet tillerkändes allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott.

Arbetsdomstolens dom 2022 nr 26. Ombud för förbundet var förbundsjuristen Henric Ask

 

Vissa installatörer ansågs vara säljare

Arbetsdomstolen har i dom avgjort vilket kollektivavtal som är tillämpligt för arbetet med att installera trådlösa hemlarm hos en av Verisures franchisetagare Hometec Security Sverige AB. Arbetsdomstolen har kommit fram till att arbetet huvudsakligen är tjänstemannaarbete och att Unionens och inte Svenska Elektrikerförbundets kollektivavtal är tillämpligt på arbetet.

Arbetsdomstolens dom 2022 nr 23. Ombud för Elektrikerförbundet var förbundsjurist Anne Alfredson, tfn: 08-676 63 25

 

Distansarbete utomlands omfattas av socialförsäkring

Högsta förvaltningsdomstolen har avgjort frågan om en person som arbetar på distans från ett annat land kan omfattas av den svenska arbetsbaserade socialförsäkringen. Om arbetsuppgifterna för en svensk verksamhets räkning är av den karaktären att den anställde kan utföra dem på distans från utlandet kan det anses vara ett förvärvsarbete i verksamhet här i landet.

En universitetsanställd kvinna följde med sin make till Sydafrika, där han arbetade som diplomat. Hon omfattades inte av socialförsäkringssystemet i Sydafrika, var fortsatt folkbordförd i Sverige där bostaden fanns kvar som hon regelbundet besökte. Arbetsgivaren hade godkänt att hon arbetade på distans, lönen beskattades i Sverige och arbetsgivaren betalade arbetsgivaravgifter på lönen.

Kvinnan ansökte om tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn. Försäkringskassan avslog ansökan med motiveringen att hon inte tillhörde den arbetsbaserade försäkringen i Sverige eftersom hon arbetade i Sydafrika. Förvaltningsrätten och kammarrätten ändrade med motiveringen att det arbete hon utfört på distans haft sådan stark anknytning till Sverige att det skulle betraktas som arbete i Sverige.

För att en person ska omfattas av socialförsäkringen måste arbetet anses vara ”förvärvsarbete i verksamhet här i landet”, vilket enligt Högsta förvaltningsdomstolen ska avgöras utifrån förhållandena i varje enskilt fall. Var arbetet rent fysiskt utförs är en omständighet som bör beaktas. Men även andra omständigheter såsom arbetets karaktär, arbetsgivarens verksamhet i Sverige och var arbetstagaren är anställd bör vägas in i bedömningen. Det förhållandet att en person under en längre tid arbetar på distans från utlandet utesluter därmed inte att det, beroende på omständigheterna i övrigt, kan vara fråga om arbete i verksamhet här i landet.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att kvinnan i det aktuella fallet var anställd för att arbeta i sin arbetsgivares verksamhet i Sverige. Förarbetena medger att även arbete som utförs på distans kan ge rätt till arbetsbaserade förmåner.

Sammanfattningsvis kan konstateras att var arbetet utförs ska beaktas men man ska också ta hänsyn till arbetets karaktär, arbetsgivarens verksamhet i Sverige och var arbetstagaren är anställd. En arbetstagares fysiska närvaro i Sverige ska inte ges en utslagsgivande betydelse.

HFD dom meddelad den 13 april 2022 i mål nr 2329-21.

 

Dom från Arbetsdomstolen om utjämning av arbetstid på Gummiverkstadsavtalets område

Arbetsdomstolen har i dom den 6 april 2022 tolkat en bestämmelse om den ordinarie arbetstidens omfattning i Gummiverkstadsavtalet. En arbetsgivare hade under viss tid utjämnat arbetstagares arbetstid på så sätt att de under tvåveckorsperioder arbetat ena veckan 45 timmar per helgfri vecka och andra veckan 35 timmar per helgfri vecka. Förbundet hävdade att förfarandet stod i strid med Gummiverkstadsavtalets bestämmelse om att den ordinarie arbetstiden ska utgöra i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka. Någon beräkningsperiod för genomsnittsberäkningen finns inte angiven i Gummiverkstadsavtalets bestämmelse. Arbetsgivarparterna hävdade i målet att bestämmelsen ska tolkas så att arbetsgivaren ensidigt kan bestämma beräkningsperiodens längd.

Arbetsdomstolen skriver att utredningen kring partsavsikten, avtalshistoriken, senare avtalsförhandlingar och arbetsgrupper, andra avtalsområden och den faktiska tillämpningen inte ger något klart stöd för förbundets ståndpunkt, eller för den delen arbetsgivarparternas ståndpunkt. Därefter tar Arbetsdomstolen ledning i arbetstidslagens bestämmelser och finner att avtalet får tolkas så att det i varje fall innebär att en beräkningsperiod om två veckor är tillåten, åtminstone om arbetstiden uppgår till högst 40 timmar i veckan i genomsnitt under den period som den i kollektivavtalet föreskrivna tjänstgöringslistan omfattar. Eftersom arbetsgivaren i målet hade använt sig av en beräkningsperiod om just två veckor innebar det inte ett brott mot Gummiverkstadsavtalet.

De två arbetstagarledamöterna var skiljaktiga. De ansåg att arbetsgivaren inte hade haft rätt att utjämna arbetstiden mellan veckor och att arbetsgivaren därför hade brutit mot kollektivavtalet.

Arbetsdomstolens dom 2022 nr 20. Ombud för förbundet var förbundsjuristen Annett Olofsson, tfn: 08-6766329.

 

Möjligt att se bakåt 12 månader när en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) ska bestämmas utifrån oregelbundna inkomster

 En kvinna arbetade som behovsanställd på ett hotell och hade oregelbundna inkomster. Frågan var hur långt bak i tiden man skulle gå när hennes SGI skulle fastställas. SGI handlar normalt om en persons inkomster framöver, men har man haft oregelbundna inkomster får man istället gå tillbaka i tiden och ta hänsyn till tidigare inkomster för att kunna fastställa rätt SGI. Försäkringskassan ansåg att det inte var möjligt att ta hänsyn till hur kvinnan hade arbetat längre tid än sex månader tillbaka. Detta framgick av ett rättsligt ställningstagande som myndigheten hade tagit fram som innebär att Försäkringskassan sätter ned foten i en rättsfråga som det tidigare inte funnits något tydligt svar på. Kammarrätten framhöll att det viktiga för om man skulle gå 6 månader eller längre tillbaka i tiden var vilket resultat som gav den mest rättvisande prognosen om den framtida inkomsten. Eftersom kvinnan arbetat i större omfattning under vissa delar av året var det rimligt att fastställa SGI:n utifrån hur hon arbetat under en 12-månadersperiod.

Avgörandet är viktigt för många vars arbete är ojämnt fördelat under året, t.ex. säsongsarbetare.

Det var Allmänna ombudet för socialförsäkringen som överklagat Försäkringskassans beslut till domstol. Då kan Försäkringskassan inte överklaga kammarrättens dom. Eftersom domen innebar bifall till allmänna ombudets överklagande och var till fördel för den enskilde kommer domen troligtvis inte att överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen.

Kammarrätten i Sundsvall, dom den 30 mars 2022 i mål nr 226-21.

 

Samhallanställd fick tillbaka jobbet

En Samhallanställd medlem i IF-Metall som avskedats bla. på grund av ett otrevligt meddelande på Facebook till en person han tidigare arbetat med får jobbet tillbaka. Samhall menade att meddelandet var ett avskedsgrundande hot.

Arbetsdomstolen kom fram till att meddelandet visserligen inte kunde ses som ett verkligt hot men att den sortens beteende är sådant att det inte ska behöva tålas i ett anställningsförhållande. Domstolen menade dock att det måste ställas högre krav på Samhall än på andra arbetsgivare när det gäller förebyggande arbete för att undvika brister i de anställdas agerande när agerandet har samband med anledningen till att den anställde fått arbete hos Samhall. Domstolen kom fram till att medlemmens agerande hade samband med hans funktionshinder och Samhall borde därför ha försökt komma till rätta med problemen i stället för att direkt skilja honom från anställningen.

Enligt kollektivavtalets bestämmelser fick medlemmen därmed tillbaka sin tjänst men hade inte rätt till något allmänt skadestånd.

Arbetsdomstolens dom 2022 nr 15. Ombud för IF Metall och medlemmen var förbundsjuristen Sonia Ericstam, tfn: 08-6766337.

 

Industridoktorand ska forska på artificiell intelligens i anställningsförhållandet

Den 1 maj 2022 började förbundsjuristen Sonia Ericstam som doktorand på Stockholms universitet. Tjänsten är en industridoktorandtjänst som kommer att kombineras med fortsatt anställning på deltid på Rättsskyddets arbetsrättsenhet. Ämnet för avhandlingen är reglering av användningen av algoritmer och artificiell intelligens i arbetslivet. Särskilt fokus kommer att ligga på frågor om medbestämmande och arbetsmiljö. Effekterna av regleringen av AI på EU-nivå kommer också att analyseras.

 

Rättsskyddet får ny VD

Lena Maier Söderberg är ny VD och chefsjurist för LO-TCO Rättsskydd AB med tillträde den 16 juni 2022. Lena kommer närmast från Saco där hon varit chefsjurist och arbetsrättspolitiskt ansvarig sedan drygt 18 år. Hon har en juris doktorsexamen från Stockholms universitet inom arbetsrätt och EU-rätt och har även arbetat på Arbetsmarknadsdepartementet.

 

Fördjupningskurs i arbetsrätt i Rättsskyddets regi

Under hösten 2022 genomför LO-TCO Rättsskydd AB en fördjupningskurs i arbetsrätt. Kursen vänder sig i första hand till anställda på förbunden, lokalt och centralt, som har erfarenhet av förhandlingsverksamhet (har tvisteförhandlat i mer än ca två år). Kurserna kommer att ges i tre block om tre dagar, den 18-20 oktober, 15-17 november respektive 13-15 december.

Som deltagare i kursen förväntas man ha grundläggande kunskaper om MBL, LAS, förtroendemannalagen, diskrimineringslagen och reglerna kring löneindrivning och konkurs. Kursmomenten kommer att fokusera på komplicerade frågor som uppstår vid hantering av tvisteärenden och kommer i stor utsträckning vara problembaserade där deltagarna förväntas delta aktivt.

Läs mer på vår hemsida: https://www.fackjuridik.se/inbjudan-till-fordjupningskurs-i-arbetsratt/

 

Rättsskyddets seminarier i Almedalsveckan

Lokal för båda seminarierna: Strandgatan 19, ”TCO-landet”

Varför är det så svårt att få psykiska besvär godkända som arbetsskada?

https://almedalsveckan.info/program/65725

Antalet prövade och godkända arbetsskador har minskat kraftigt de senaste 15 åren. Den dramatiska minskningen påverkar prövningen av psykiska arbetsskador i ännu högre grad än de fysiska. En av anledningarna är att det finns ett undantag för dessa skador i lagen. Är det verkligen rimligt?

Medverkande bl a förbundsjuristerna Erika Engman Litfeldt och Elizabeth Östman, måndag 4 juli kl 12.30 – 13.45

 

Skyddsombud får kämpa för delaktighet i rehabiliteringsarbetet

https://almedalsveckan.info/program/65999

Allt fler arbetsgivare hänvisar till GDPR för att neka skyddsombud nödvändig information i rehabärenden. Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter i ämnet kan dessutom uppfattas som en förändring av skyddsombudens ställning. Seminariet avhandlar skyddsombudens svåra situation idag men också en väg framåt.

Medverkande bl a förbundsjuristerna Henric Ask och Mattias af Malmborg, tisdag 5 juli kl 12.30 – 13.45

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin

Vill du motta våra Nyhetsbrev?

Vi gör ca. 4 st utskick per år. Alla våra tidigare nyhetsbrev finns under rubriken Nyhetsbrev i menyn.

Om Oss

Vårt uppdrag är att biträda LO, TCO, förbunden samt förbundens medlemmar i rättsliga angelägenheter. Vi ska vidare inom de rättsområden som berör fackliga organisationer och deras medlemmar bidra till en ur facklig utgångspunkt positiv rättsutveckling samt sprida kunskap inom fackföreningsrörelsen i juridiska frågor och om den fackliga rättshjälpen.

Vår huvudsakliga arbetsuppgift är att driva rättsliga processer i domstolar. Våra två stora arbetsområden är socialförsäkringsrätt och arbetsrätt i vid bemärkelse.

Senaste Nytt