Det har kommit till Rättsskyddets kännedom att många förbund har börjat tillämpa elektronisk protokollsignering. Det är därför på sin plats med en påminnelse om att förhandlingsprotokoll kan utgöra kollektivavtal, för vilka ett krav på skriftlighet gäller (23, 25 §§ MBL).
En nyligen tillsatt utredning, ”En översyn av beredskapen i arbetslivet”, ska enligt direktiven föreslå en justerad arbetsrättslig beredskapslagstiftning, analysera behovet av anpassningar av arbetsmiljö- och arbetstidsregleringen, liksom skriftlighetskravet i medbestämmandelagen, i kristider. Syftet med utredningen är att stärka beredskapen i arbetslivet. Enligt regeringen råder idag en viss osäkerhet om hur skriftlighetskravet för kollektivavtal ska tolkas, i ljuset av att alltmer av den arbetsrättsliga dokumentationen hanteras elektroniskt och att nya verktyg för digital identifiering har utvecklats. Enligt regeringens uppfattning är det angeläget att kollektivavtal kan ingås eller sägas upp snabbt och utan onödiga formkrav i kristider. Skriftlighetskravet i medbestämmandelagen bör därför ses över i detta sammanhang utifrån den digitala utvecklingen. Utredaren ska analysera fördelar och nackdelar med att kollektivavtal kan ingås eller sägas upp med hjälp av elektroniska underskrifter samt med att själva avtalsinnehållet också kan framgå av enbart elektroniska handlingar.
Innan annat har lagstiftats gäller dock skriftlighetskravet i MBL. Tills dess rekommenderar Rättsskyddet därför att förhandlingsprotokoll som parterna avser tillämpa som kollektivavtal skrivs under fysiskt.
The Legal Bureau of the Swedish Trade Union Confederation