Nyhetsbrev nr 3/2020

Välkommen till LO-TCO Rättsskydds nyhetsbrev! Vi planerar att komma ut med fyra nyhetsbrev om året, och du har fått det därför att du antingen är angiven som kontaktperson hos oss eller har anmält att du vill få det. Sprid det gärna vidare!

Glöm inte att du kan prenumerera på all information vi lägger ut i vårt pressrum, genom att gå in på vår hemsida och anmäla dig under fliken pressrum.

Vill du inte ha fler utskick, eller har du en kollega som vill ha nyhetsbrevet, skicka ett mejl till Mattias.af.Malmborg@fackjuridik.com 

Regeringens proposition 2019/20:150, Mer likabehandling och ett stärkt skydd vid utstationering;

http://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2020/04/prop.-201920150/

Den 30 juli 2020 ändrades utstationeringslagen. Ändringarna ska förbättra arbets- och anställningsvillkoren för arbetstagare som tillfälligt arbetar i ett annat land och innebär följande.

• Möjligheterna att reglera villkoren för utstationerade arbetstagare i kollektivavtal utvidgas. Den lön som arbetstagarorganisationer får kräva i kollektivavtal begränsas inte längre till en minimilön, vilket innebär att utstationerade arbetstagare har rätt till lönevillkor som motsvarar den lön som gäller i landet som de arbetar i. Under utstationeringen i Sverige kan en arbetstagare dessutom ha rätt till ersättning för resa, kost och logi samt rätt till inkvartering.
• Skyddet vid långvarig utstationering förstärks genom att samtliga arbets- och anställningsvillkor ska tillämpas på långvarigt utstationerade arbetstagare, dock med vissa undantag. Undantagna är regler för vad som gäller vid ingående och uppsägning av anställningsavtal, konkurrensklausuler och tjänstepension. En utstationering kan också anses som långvarig genom att olika arbetstagares utstationeringstid läggs samman.
• Vidare ska nu likabehandlingsprincipen i lagen om uthyrning av arbetstagare tillämpas vid utstationering.
• Ändringarna i utstationeringslagen innebär även att bestämmelserna om anmälningsskyldighet och kontaktperson skärps. Arbetsgivare som utstationerar arbetstagare till Sverige är skyldiga att göra en anmälan till Arbetsmiljöverket om utstationeringen samt utse en kontaktperson i Sverige även för utstationeringar som avses pågå under högst fem dagar.
• Arbetsgivare som utstationerar arbetstagare till Sverige har också en skyldighet att lämna dokumentation till tjänstemottagare i Sverige som visar att en anmälan har gjorts till Arbetsmiljöverket. Tjänstemottagare ska även underrätta Arbetsmiljöverket om arbetsgivare inte visar att anmälningsskyldigheten fullgjorts.

• Arbetsmiljöverket får utökade befogenheter vid sin tillsyn över skyldigheterna att anmäla utstationering och utse en kontaktperson. Arbetsmiljöverket ges bland annat befogenhet att begära in uppgifter och att besluta om vitesföreläggande.

Förändringarna kommer att påverka förbundens arbete med utstationerade arbetstagare. De förbund som tecknar utstationeringsavtal måste därför se över och anpassa dessa utifrån den ändrade lagstiftningen.

Slutbetänkande från utredningen En sjukförsäkring med människan i centrum; https://www.regeringen.se/49944a/contentassets/a9a6a278825540b988ac06939f933b85/en-sjukforsakring-anpassad-efter-individen-sou_2020_26.pdf

Utredningen har nu fullgjort sitt uppdrag och under sin utredningstid lämnat en rad viktiga förslag. Remisstiden har gått ut för slutbetänkandet (SOU 2020:26). Slutbetänkandet berör en rad olika frågeställningar. Slutbetänkandet berör försäkringsskyddet för personer med behovsanställningar samt partiell sjukpenning och arbetstidens förläggning. Utredningens huvudförslag avseende rehabiliteringskedjan och arbetsförmågebedömningen har tidigare lämnats i utredningens andra delbetänkande. Jämfört med det betänkandet innehåller slutbetänkandet mer avgränsade frågeställningar.

LO-TCO Rättsskydd har under åren drivit en rad ärenden som avsett medlemmars rätt till sjukpenning när en ny tidsbegränsad anställning inte erbjuds p.g.a. sjukdom. Vanligtvis har det rört sig om medlemmar med timanställningar där varje enskilt arbetstillfälle betraktats som en ny anställning. Praxis på kammarrättsnivå innebär att det krävs ett ingånget anställningsavtal och således är det inte tillräckligt att arbetsgivaren exempelvis intygar att arbete skulle ha utförts om medlemmen inte blivit sjuk. Detta har fått till sin följd att arbetsförmågan prövats gentemot normalt förekommande arbete och inte det arbete som skulle ha utförts. Följden blir då som huvudregel att rätt till sjukpenning saknas.

Utredningen föreslår i denna del att arbetstagare som i enlighet med utredningens förslag anses ha en behovsanställning ska prövas gentemot denna de första 90 dagarna i sjukfallet. Detta är visserligen ett steg framåt, men en rimligare reglering skulle ha varit att prövningen skulle ha skett på detta sätt de första 180 dagarna. Arbetstagare skulle då likställas med den reglering som gäller för egenföretagare där hänsyn vid prövningen av rätten till sjukpenning av naturliga skäl inte tas till omplacering. Regleringen träffar vidare enbart de arbetstagare som har den mest osäkra typen av anställningar. En enklare och mer enhetlig reglering skulle ha varit en reglering som träffar samtliga arbetstagare som inte har en tillsvidareanställning och där rätten till sjukpenning skulle vara avhängig möjligheten för arbetstagaren att föra bevisning av om arbete skulle ha utförts om arbetstagaren inte blivit sjuk. Oavsett detta lämnar utredningen i denna del ett förslag som på ett betydande sätt kommer förstärka rättigheterna för denna utsatta grupp av arbetstagare.

Utredningens andra delförslag tar sikte på arbetstagare som är sjukskrivna på deltid. Vi möter återkommande i vår verksamhet att Försäkringskassan underkänner en varierande arbetstidsförläggning. Försäkringskassan utgår i sin bedömning ifrån att arbetstiden ska motsvara deltidssjukskrivningen varje dag. En annan förläggning förutsätter att denna är medicinskt motiverad. Vidare är det oklart under hur lång tidsperiod som ska beaktas vid bedömningen av om arbete utförts motsvarande deltidssjukskrivningen. Vad som krävs för att en annan arbetstidsförläggning ska vara medicinskt motiverad är oklart och tillämpningen får anses vara godtycklig.

Utredningens förslag innebär att en alternativ förläggning av arbetstiden ska godtas om den inte försämrar möjligheten till återgång i arbete. Utredningen tar däremot inte ställning till beräkningsperioden. Utredningens förslag innebär enligt LO-TCO Rättsskydd en bra förstärkning av möjligheten att tillvarata deltidssjukskrivna arbetstagares arbetsförmåga som är mer verklighetsanpassad än dagens ordning.

Nu följer en beredning inom regeringen av utredningens förslag och därefter budgetförhandlingar med samarbetspartierna. Vår förhoppning är naturligtvis att så många delar som möjligt av utredningens förslag kan bli verklighet. Särskilt mot bakgrund av att den beräknade kostnaden för alla förslag från utredningen uppgår till ca en halv miljard. Jämfört med många andra reformer är kostnaden därmed mycket begränsad, men skulle ha mycket stor betydelse för att skapa en sjukförsäkring som av fler upplevs som rimlig och som motsvarar de försäkrades förväntningar på ett reellt skydd vid sjukdom.

Kommunal stämmer Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation för diskriminering

Svenska Kommunalarbetareförbundet har ansökt om stämning på Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och Herrestads församling. Kommunal gör gällande att en medlem som är anställd inom församlingen har blivit utsatt för diskriminering genom att kyrkoherden i församlingen tvingat sig med vid ett privat läkarbesök mellan medlemmen och dennes läkare inom psykiatrin. Medlemmen lider bl.a. av atypisk autism. Kommunal yrkar 75 000 kr i diskrimineringsersättning.

Ombud för Kommunal är förbundsjurist Marie Nordström, LO-TCO Rättsskydd

Statssekreterare blir ny VD för LO-TCO Rättsskydd AB

Styrelsen för LO-TCO Rättsskydd AB har beslutat att utse Mattias Landgren till ny VD och chefsjurist för bolaget. Mattias efterträder Dan Holke som varit VD för bolaget i 25 år.

Mattias Landgren är 43 år, jur kand, och kommer närmast från en tjänst som statssekreterare hos statsrådet Tomas Eneroth på Infrastrukturdepartementet. Han har tidigare varit statssekreterare på Näringsdepartementet samt politiskt sakkunnig åt statsministern vid Statsrådsberedningen. Mattias började sin yrkesbana som jurist hos just LO-TCO Rättsskydd 2001. Därefter var han chefsjurist på HTF och sektionschef och avtalspolitisk expert på Unionen till 2009. 2010-2014 var Mattias anställd som chefsjurist på Byggnads.

Vi är mycket glada att vi har kunnat rekrytera Mattias som VD för LO-TCO Rättsskydd, säger LO:s förste vice ordförande Therese Guovelin som är ordförande i bolagsstyrelsen. Mattias har en bred erfarenhet som jurist och av att arbeta inom fackföreningsrörelsen. Han har också chefserfarenhet och vi är övertygade om att han är rätt person att leda bolaget in i framtiden.

Jag är både stolt och hedrad över att få detta förtroende och ser fram emot att leda LO-TCO Rättsskydd in i en ny modern riktning där vi samlar landets främsta jurister för att kunna erbjuda bästa möjliga expertis till den samlade fackföreningsrörelsen säger Mattias. Vi behöver såväl förnya som bredda bolagets verksamhet för att kunna möta de utmaningar svensk fackföreningsrörelse står inför, fortsätter Mattias.

Dan lämnar över ett mycket välskött bolag och det är både en ynnest och förmån att få ta över stafettpinnen efter honom, avslutar Mattias.