Nyhetsbrev nr 2/2025

Välkommen till Rättsskyddets nyhetsbrev! Du har fått det därför att du antingen är angiven som kontaktperson hos oss eller har anmält att du vill få det. Sprid det gärna vidare.

Du kan prenumerera på nyhetsbrevet från vår hemsida, fackjuridik.se; anmäl dig under fliken Nyhetsbrev. Du kan även gilla oss på Facebook och på så sätt få del av nyheter. Har du en kollega som vill ha nyhetsbrevet, eller om du inte vill ha fler utskick från oss, skicka ett mejl till mattias.af.malmborg@fackjuridik.com.

 

 

Arbetsrätt

Almega Tjänsteföretagen krävs på skadestånd för otillåten stridsåtgärd

 Svenska Transportarbetareförbundet har väckt talan i Arbetsdomstolen mot Almega Tjänsteföretagen. Förbundet har yrkat att Almega Tjänsteföretagen ska betala allmänt skadestånd för förhandlingsvägran och otillåten stridsåtgärd. I stämningsansökan framställdes även interimistiska yrkanden.

Bakgrunden är att Almega Tjänsteföretagen ställde in avtalsförhandlingar på bilvårdsavtalets avtalsområde och som skäl angav att Transport hade varslat andra arbetsgivarorganisationer på två andra avtalsområden samt att man ”sympatiserade i huset”. Samma dag som Arbetsdomstolen utfärdade stämning tog Almega Tjänsteföretagen kontakt med förbundet och ville sätta ut nya tider för avtalsförhandlingar. Förbundet har återkallat de interimistiska yrkandena, men vidhåller talan i övrigt.

Arbetsdomstolens mål A 77/25
Ombud för förbundet är förbundsjuristen Annett Olofsson, tfn: 08-6766329

 

Tredskodom kostsam för Byggbolag

Svenska Byggnadsarbetareförbundet stämde Atyx AB och Byggföretagen i Sverige (som ej förde talan) för kollektivavtalsbrott. Förbundets granskning av bolagets efterlevnad av kollektivavtalet hade visat att man inte hade betalat avtalsenlig lön för övertidsarbete, helgarbete samt ersättning för intjänad arbetstidsförkortning och traktamente. Bolaget hade dessutom anvisat arbete utöver det kollektivavtalade, utan att träffa överenskommelse med förbundet.

Bolaget svarade inte på stämningsansökan inom utsatt tid, varpå Arbetsdomstolen meddelade tredskodom i enlighet med förbundets yrkanden. Bolaget ansökte dock om återvinning av målet och ifrågasatte bland annat skäligheten i skadeståndets storlek och beräkningen av övertid.

När processen fortsatte i AD dök bolaget dock inte upp på muntlig förberedelse, varpå domstolen på nytt meddelade tredskodom i målet. Domen innebär att bolaget ska betala 16,4 miljoner kronor i allmänt skadestånd till förbundet. Av beloppet avser 11,5 miljoner kronor den förtjänst bolaget gjort genom att bryta mot kollektivavtalet. Resterande del avser allmänt skadestånd för otillåten övertid som beräknats enligt arbetstidslagens bestämmelser och övrig ersättning för kränkning för bolagets brott mot kollektivavtalet. Tredskodomen innebär även att bolaget ska ersätta förbundets rättegångskostnader med 283 594 kronor.

Eftersom AD redan tidigare meddelat tredskodom i målet har bolaget nu ingen rätt till återvinning.

Dom från Arbetsdomstolen i mål A 231/24
Ombud för Byggnads var förbundsjurist Linn Munthe

 

Taxiförare fick rätt till övertidsersättning

Två taxiförare i Skåne, medlemmar i Svenska Transportarbetareförbundet, jobbade övertid men fick ersättning från ett annat bolag än det de var anställda hos. Transport menade att båda jobben utfördes för samma arbetsgivare och krävde därför övertidsersättning och skadestånd för brott mot kollektivavtalet. Arbetsgivaren hävdade att övertiden gjorts för ett annat bolag och att de därför bara hade rätt till den lön de fått.

Arbetsdomstolen slog fast att det var arbetsgivarens ansvar att bevisa att förarna varit anställda av det andra bolaget. Eftersom bolagen hade samma ägare, adress och verksamhet, och förarna använt samma bilar, kläder och arbetsledning, ansåg domstolen att allt arbete skett inom ramen för den ordinarie anställningen. Något anställningsavtal med det andra bolaget fanns inte.

Domstolen kom också fram till att förbundets krav inte var preskriberade samt att förarna hade arbetat i den omfattning som påståtts. Eftersom övertidsersättning inte hade betalats ut hade bolaget brutit mot kollektivavtalet.

Resultatet: Förarna fick övertidsersättning och 50 000 kr i skadestånd var. Förbundet tillerkändes 150 000 kr i allmänt skadestånd.

Arbetsdomstolens beteckning: AD 2025 nr 29
Förbundets ombud var förbundsjurist Henric Ask

 

Måste man vara anmäld hos Arbetsförmedlingen för att ha rätt till lönegaranti under uppsägningstid under en pågående företagsrekonstruktion?

Ett byggföretag ansökte och beviljades företagsrekonstruktion varefter flera av arbetstagarna sades upp och arbetsbefriades. I en företagsrekonstruktion kan arbetstagare ha rätt till statlig lönegaranti bland annat för uppsägningslön.

En av arbetstagarna som var medlem i Byggnads ansökte hos rekonstruktören om att få lönegaranti för sin uppsägningstid. Emellertid avslogs begäran på grund av att han inte hade anmält sig till Arbetsförmedlingen. Enligt 7 a § lönegarantilagen så kan uppsägningslön endast omfattas av garantin om arbetstagaren kan visa att han eller hon har anmält sig som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen.

EU-domstolen har i domen van Ardennen, C-435/10, bedömt att ett obligatoriskt krav på anmälan till offentlig arbetsförmedling för att få lönegaranti är ett otillåtet villkor enligt lönegarantidirektivet. Domen behandlade fråga om anmälan vid en konkurs.

Medlemmen, som beviljades rättshjälp av Byggnads, har väckt talan mot staten i Sundsvalls tingsrätt (mål T 174-23) och yrkat att hans uppsägningslön ska ersättas av den statliga lönegarantin. Tingsrätten har nu beslutat att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen. Den fråga som tingsrätten ställt är om det är ett otillåtet villkor enligt lönegarantidirektivet att kräva att en arbetstagare måste vara anmäld till offentlig arbetsförmedling för att ha rätt till lönegaranti vid en företagsrekonstruktion.

Ombud för arbetstagaren är förbundsjurist Henric Ask

 

Försäkringsrätt

Storleken på inkomstökningen har betydelse vid återkrav av livränta

En person som drabbas av en arbetsskada, men som kan fortsätta att arbeta i ett annat arbete, kan ha rätt till en så kallad mellanskillnadslivränta om inkomsten efter skadan blir lägre än inkomsten före skadan (t.ex. vid ett arbetsbyte eller vid minskning av arbetstid). I sådana fall har den skadade en skyldighet att själv anmäla inkomstökningar i det nya arbetet som kan innebära att denne inte längre gör en inkomstförlust som är tillräckligt stor för att rätten till livränta ska finnas kvar.

Detta fall avser en medlem i Handelsanställdas förbund som fick sin mellanskillnadslivränta beviljad för omkring tjugo år sedan. Försäkringskassan uppmärksammade att medlemmen sedan en tid inte längre hade rätt till livränta p.g.a. förändringar av inkomsten i det nya arbetet. Medlemmen blev därför återkrävd på livränta med ett belopp om drygt 170 000 kronor på den grunden att han inte anmält sina löneökningar till Försäkringskassan.

Kammarrätten konstaterade att det enbart rört sig om mindre löneökningar. Vidare fann kammarrätten att då mannens inkomster enbart med liten marginal och enbart för vissa år överskridit gränsen för när livränta ska omprövas kunde återkravet sänkas till halva beloppet.

Rättshjälp beviljades av Handelsanställdas förbund
Ombud för mannen var förbundsjurist Lise-Lotte Sjöstedt, 08-676 63 22

 

Medlem slipper betala återkrav om 280 000 kronor efter dom i förvaltningsrätten

Försäkringskassan återkrävde utbetalad livränta (arbetsskadeersättning) om nära 280 000 kr för en medlem i IF Metall och menade att medlemmen inte anmält sina inkomster och att han borde ha insett att hans nya lön kunde påverka livräntan.

Medlemmen skadade sig i arbetet för många år sedan och beviljades då ersättning för den inkomstförlust han gjorde i samband med ett arbetsbyte. Han hade därefter inte haft kontakter med Försäkringskassan och inte anmält sina genom åren ökade inkomster.

Med stöd av LO-TCO Rättsskydd överklagade medlemmen beslutet. Under processen i förvaltningsrätten upptäckte ombudet från Rättsskyddet att Försäkringskassan tidigare hade ansett att medlemmen haft rätt till livräntan, trots de nya inkomsterna. Denna utredning hade Försäkringskassan valt att bortse från när de beslutade om återkravet.

Förvaltningsrätten har nu avgjort målet och upphäver hela återkravet. Domstolen menade att Försäkringskassans handläggning av ärendet präglats av oförutsägbarhet och stor otydlighet ur den enskildes perspektiv. Det kunde inte heller bortses ifrån att medlemmens för höga inkomster endast marginellt överskridit de tidigare och att det hade gått många år innan Försäkringskassan fattade sitt beslut om återbetalning.

Domen har betydelse för andra medlemmar som efter att ha haft livränta under lång tid fått återkrav riktade mot sig från Försäkringskassan. Den visar hur stora återkrav kan vila på felaktig grund, även när allt till en början ser ut att vara brister i den enskildes handlande. Fallet visar också hur svårt det kan vara att som enskild ta tillvara sin rätt utan hjälp av juridiskt ombud.

Rättshjälp hade beviljats för medlemmen av IF Metall
Ombud i målet var förbundsjurist Magnus Eriksson, 08-676 63 47

 

Medlem i IF Metall beviljas hel sjukersättning efter dom i kammarrätten

Medlemmen hade ansökt om hel sjukersättning till följd av en rad olika besvär av fysisk och psykisk karaktär. Försäkringskassan avslog ansökan och menade att medlemmens arbetsförmåga inte var nedsatt i lättare anpassat arbete, där hänsyn kan tas till begränsningar och med möjlighet att byta arbetsställning och undvika längre förflyttningar samt där det finns möjlighet till frekventa vilopauser under arbetsdagen. Med stöd av LO-TCO Rättsskydd överklagades Försäkringskassans beslut till förvaltningsrätten, som dock delade kassans bedömning och avslog överklagandet.

Rättsskyddet överklagade till kammarrätten och anförde bland annat att de arbeten som Försäkringskassan hade hänvisat till inte existerar i verkligheten. Försäkringskassan anförde att samtliga medicinska möjligheter inte var uttömda, samt att det bara var det underlag som fanns på plats vid beslutstillfället som skulle beaktas vid bedömningen. Viss medicinsk utredning hade tillkommit efter Försäkringskassans omprövningsbeslut men den var dock samstämmig med tidigare utlåtanden.

Kammarrätten klargjorde först att även senare tillkommen utredning skulle beaktas i målet. Därefter bedömde domstolen att prognosen för en väsentlig förbättring av medlemmens aktivitetsförmåga var dålig, vilket talade emot att ytterligare rehabiliteringsinsatser skulle kunna leda till att arbetsförmåga kunde uppnås inom en överskådlig framtid. Kammarrätten fann att den sammantagna utredningen gav stöd för att alla rehabiliteringsinsatser var uttömda, biföll överklagandet och beviljade medlemmen hel sjukersättning, vilket innebär tryggad försörjning fram till pensionen.

Medlemmen hade beviljats rättshjälp av sitt fackförbund IF Metall
Ombud i målet var förbundsjurist Magnus Eriksson, 08-676 63 47

 

Medlem får rätt till omprövning av livränta efter prövning i  Skiljenämnden för arbetsmarknadsförsäkringar

En medlem i Ledarna hade tidigare fått rätt till arbetsskadelivränta från Försäkringskassan och rätt till livränta från Afa Försäkring för den inkomstförlust som låg över ”taket” i den lagreglerade arbetsskadeförsäkringen (7, 5 prisbasbelopp). Försäkringskassan gjorde därefter en omprövning av medlemmens rätt till fortsatt arbetsskadelivränta och drog då helt in denna.

Medlemmen beviljades facklig rättshjälp och efter att LO-TCO Rättsskydd företrätt henne i flera domstolsprocesser återställdes arbetsskadelivräntan. Det krävdes dock att målet prövades i kammarrätt innan det blev ett riktigt beslut. I den utredning som LO-TCO Rättsskydd gjorde under domstolsprocesserna blev det tydligt att medlemmens inkomst som oskadad utvecklats på ett sådant sätt att den tidigare beviljade arbetsskadelivräntan och den kompletterande livräntan från Afa Försäkring inte längre ersatte den uppkomna inkomstförlusten fullt ut.

Medlemmen begärde då, med stöd av den fackliga rättshjälpen genom LO-TCO Rättskydd, omprövning hos Afa Försäkring. Vid omprövningen räknade Afa Försäkring upp den inkomst som medlemmen skulle ha haft som oskadad utifrån generell lönestatistik. Medlemmen åberopade som stöd för rätt till omprövning de löneuppgifter som arbetsgivaren intygat på begäran av LO-TCO Rättskydd. Med den löneutveckling som medlemmen åberopade utifrån vad arbetsgivaren intygat uppstod en väsentlig förlust som ger rätt till omprövning.

Afa Försäkring stod fast vid att en generell löneuppräkning gav ett mer rättvisande resultat. Med Afa Försäkrings sätt att räkna uppstod det inte en tillräckligt stor förlust för en omprövning. Medlemmen hade alltså inte rätt till någon ytterligare kompensation för den utökade inkomstförlusten enligt Afa Försäkring. Även Afa Omprövningsavdelning ansåg vid sin överprövning av ärendet att man skulle utgå från den generella löneutvecklingen och att medlemmen inte hade rätt till omprövning av livräntan. Medlemmen påkallade med hjälp av LO-TCO Rättskydd ett skiljeförfarande i Skiljenämnden för arbetsmarknadsförsäkringar. Afa Försäkring vidhöll sin uppfattning, dvs. att rätt till omprövning inte förelåg och att man vid denna bedömning skulle utgå från en generellt beräknad löneutveckling.

Skiljenämnden för arbetsmarknadsförsäkringar har nu i en skiljedom funnit att man ska utgå från arbetsgivarens uppgifter på det sätt som LO-TCO Rättsskydd har argumenterat för och att rätt till omprövning därmed föreligger för medlemmen, eftersom det uppstått en väsentlig förändring av inkomstförhållandena. Medlemmen kommer därför att få kompensation på grund av den utökade inkomstförlust som arbetsskadan inneburit för henne.

Målet visar hur viktigt det är med juridiskt stöd i försäkringsärenden hos Afa Försäkring. Framför allt är behovet stort vid allvarligare personskador där livslånga inkomstförluster uppstått. I detta mål innebar den fackliga rättshjälpen att medlemmen även fick rätt till fortsatt arbetsskadelivränta av Försäkringskassan. Men det krävdes flera års processande och att målet lyftes till överrätt.

Svårt sjuka och skadade medlemmar kan inte förväntas hantera sitt försäkringsärende utan god juridisk hjälp. Frågorna i sådana försäkringsärenden påverkar hela deras framtida levnadssituation på sätt som ofta är oerhört svårt att överblicka. Genom den fackliga rättshjälpen kan vi se till att den enskilda medlemmen får en rättvis ersättning och samtidigt bidrar vi till en positiv rättsutveckling hos Afa Försäkring.

Ombud för medlemmen var Ulf Lejonklou, tel 08-676 63 57

 

Övrigt

Ingen avlat för den som bryter mot grundläggande mänskliga rättigheter

Högsta domstolen har prövat frågan om ett så kallat orent medgivande i ett mål som rör överträdelse av rättigheter enligt Europakonventionen eller regeringsformen ska tillåtas.

En kvinna väckte talan mot Region Skåne och begärde att Regionen skulle betala ett allmänt skadestånd till henne om 75 000 kr. Som grund för sitt skadeståndsyrkande gjorde hon gällande att en barnmorska i samband med hennes förlossning hade utfört ett vårdingrepp utan hennes samtycke och därigenom överträtt hennes rätt till skydd för kroppslig integritet enligt artikel 8 i Europakonventionen eller rätt till skydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp enligt 2 kap. 6 § första stycket regeringsformen. Region Skåne medgav att betala 75 000 kr men förklarade att medgivandet inte skulle uppfattas som ett erkännande av att en rättighetsöverträdelse hade skett.

Efter beslut i tingsrätten och hovrätten prövade slutligen Högsta domstolen frågan om tillåtligheten av ett orent medgivande och kom fram till att tingsrätten kunde meddela dom i enlighet med medgivandet och, inom ramen för kvinnans i andra hand framförda fastställelseyrkande, ta ställning till om det förekommit en rättighetsöverträdelse. Beslutet innebär att det inte går att betala sig fri i mål som rör grundläggande fri- och rättigheter som regleras i Europakonventionen eller i grundlagen.

Beslutet går i linje med förhandsavgörandet från EU-domstolen i HD:s tidigare avgörande Ö 2343-18, det så kallade Braathens-målet.

HD:s dom i mål Ö 438-24

 

Seminarium – Vad är säkerhetsskydd och varför är det viktigt för dig?

Allt fler myndigheter och företag i Sverige omfattas av säkerhetsskydd. Men vad innebär det egentligen? Vem omfattas av säkerhetsskyddslagen? Vad är en säkerhetsskyddsanalys och hur kan facket vara med och påverka?

Seminariet leds av förbundsjurist Fredrik Westin, som tidigare varit polis och jurist på Polisförbundet och har lång erfarenhet av säkerhetsskydd i praktik och juridik.

Tid: onsdagen den 17 september 2025, kl 9.30-12.00.

Plats: LO-TCO Rättsskydds lokaler i Sthlm 01, Hammarbybacken 27

Du kan anmäla dig här: https://www.fackjuridik.se/seminarier

 

Välkommen!

Vi önskar Tilde Werlevik välkommen till vår arbetsrättsenhet!

Tack!

Vi tackar våra blivande pensionärer Sussanne Lundberg, Lena Törnros, Lise-Lotte Sjöstedt och Jörgen Nilsson för den tid som varit och önskar er en lång och skön
after work – välförtjänt, efter sammanlagt 100 år i tjänst på bolaget!