Under flera år har IF Metall och Preem tvistat om två utbetalda belopp skulle ingå i semesterlöneberäkningen eller inte. Under 2007 kom Preem och IF Metallklubbarna på driftsenheterna i Göteborg och Lysekil överens om att gemensamt arbeta fram ett nytt lönesystem. Parterna kom överens om att de anställda skulle garanteras en löneökning på minst 2,5 procent. Arbetet med att ta fram det nya lönesystemet drog ut på tiden och parterna kom överens om att bolaget vid två tillfällen skulle utbetala ett belopp motsvarande den garanterade löneökningen.
När semesterlönen skulle betalas ingick inte engångsbeloppen i beräkningen av semesterlönen. Bolaget hävdade att det var ett skadestånd eller förseningsavgift som hade utbetalats och att det inte var semesterlönegrundande. Förbundets uppfattning var att det var lön och att beloppen skulle ligga till grund för semesterlönen. Förbundet väckte talan vid Arbetsdomstolen med krav på semesterlönen och allmänt skadestånd till förbundet och förbundets medlemmar för kollektivavtalsbrott.
AD gick helt på förbundets linje och dömde Preem att betala sammanlagt cirka 600 000 kronor i utebliven semesterlön, ett allmänt skadestånd på 10 000 kronor till varje medlem som drabbats, vilket sammanlagt blev 5,2 miljoner, och 50 000 kronor i skadestånd till IF Metall för brott mot kollektivavtalet.
Förbundet företräddes av förbundsjurist Henric Ask.
The Legal Bureau of the Swedish Trade Union Confederation