Kammarrätt slår fast Försäkringskassans utredningsansvar

I en dom från Kammarrätten i Sundsvall (mål nr 1814-10) hade Försäkringskassan nekat en medlem i Kommunal sjukpenning under tre månader, trots att hennes läkare hade intygat att arbetsförmågan var helt nedsatt. Hennes besvär var bl.a. trötthet och blodbrist till följd av en längre tids infektion. Försäkringskassan ansåg att läkarintyget var så knapphändigt ifyllt av läkaren att det inte gick att bedöma hur arbetsförmågan var nedsatt.

Kammarrätten fastslår i domen att det är den försäkrade som har bevisbördan, det vill säga ska visa, att arbetsförmågan är nedsatt. Detta innebär dock inte enligt kammarrätten att Försäkringskassan utan vidare kan vägra sjukpenning bara för att läkarintyget är bristfälligt. Den försäkrades bevisbörda förutsätter nämligen att Försäkringskassan har fullgjort sin utredningsskyldighet. I en situation där läkarintyget är otydligt är det alltså kassans ansvar att försöka komplettera utredningen, t.ex. genom att ta kontakt med den behandlande läkaren. Några sådana åtgärder hade inte vidtagits i vår medlems ärende. Den osäkerhet som eventuellt kvarstod om hennes arbetsförmåga kunde därför enligt kammarrätten inte verka till hennes nackdel och hon beviljades sjukpenning.

Ombud för medlemmen var Mattias af Malmborg, LO-TCO Rättsskydd AB. Tack vare sitt medlemskap fick medlemmen rättshjälp och Kommunal stod för ombudskostnaderna.