Justerat förhandlingsprotokoll var kollektivavtal

I samband med riksavtalsförhandlingarna 2016 hade Svenska Musikerförbundet och Svensk Scenkonst i ett justerat förhandlingsprotokoll tagit in en överenskommelse om att en viss skrivning ska intas i ett s.k. avtalstryck. När Svensk Scenkonst framställde avtalstrycket var innehållet inte detsamma som det parterna hade kommit överens om i förhandlingsprotokollet. Förbundet väckte därför talan i Arbetsdomstolen och gjorde gällande att Svensk Scenkonst genom att inte återge avtalsskrivningen på ett korrekt sätt hade gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott. Det som Arbetsdomstolen kom att pröva var om förhandlingsprotokollet var ett kollektivavtal och om Svensk Scenkonst brutit mot det.

Arbetsdomstolen uttalade att avgörande för frågan om ett avtal utgör ett kollektivavtal är vilka som är parter i avtalet, vilken typ av villkor som avtalet innehåller och vilken form avtalet har. Dessutom krävs att parterna avsett eller gett uttryck för en avsikt att träffa ett rättsligt bindande avtal. Det är dock inte nödvändigt att båda parter faktiskt avsett att träffa ett rättsligt bindande avtal. Ett avtal kan enligt Arbetsdomstolen komma till stånd genom att den ena parten handlat på ett sådant sätt att motparten fått berättigad anledning att anta att parten avsåg eller var införstådd med att ingå ett rättsligt bindande avtal.  Vilket uttalande som helst i justerade protokoll kan inte godtas som ett kollektivavtal. För att ett protokollsuttalande ska kunna betraktas som kollektivavtal krävs att parterna har enats om att uttalandet ska ha karaktären av en bindande överenskommelse. Parterna måste dessutom ha gett uttryck för en avtalsavsikt, dvs. en avsikt att binda sig rättsligt. Hänsyn ska då tas till i vilket sammanhang en överenskommelse har träffats.

I målet bedömde Arbetsdomstolen att de objektiva förutsättningarna för kollektivavtal, överenskommelse i skriftlig form mellan arbetstagar- och arbetsgivarorganisation samt att det rörde förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, var uppfyllda. Därefter bedömde Arbetsdomstolen om parterna haft eller gett uttryck för en avsikt att träffa ett rättsligt bindande avtal om avtalstryckets utformning. Arbetsdomstolen tog hänsyn till att parterna förhandlat om ett nytt riksavtal och den aktuella separata förhandlingen mellan parterna var ett led i dessa förhandlingar. Inför förhandlingarna hade förbundet framställt ett formligt yrkande om avtalstryckets utformning som innebar att förbundet ville ha ett separat avtalstryck och att det skulle se ut på visst sätt. Svensk Scenkonst hade även insett att utformningen av avtalstrycket var av betydelse för förbundet.

Arbetsdomstolen uttalade att om en central organisation på arbetsmarknaden i samband med förhandlingar om nytt riksavtal/förbundsavtal till motparten framställt ett formligt yrkande så finns normalt anledning att utgå från att den parten vill få till stånd en rättsligt bindande överenskommelse i den fråga som yrkandet avser. Om motparten utan reservationer då går med på att i ett justerat protokoll ta in en materiell reglering av den fråga yrkandet avser så har den part som framställt yrkandet i allmänhet anledning att anta att motparten godtagit att träffa avtal i frågan.

I målet kom det inte fram något som gjorde att det fanns anledning att frångå det normala i fråga om materiella överenskommelser rörande yrkanden i förhandlingar om riksavtal/förbundsavtal. Det fanns inte heller något som tydde på att Svensk Scenkonst vid förhandlingarna försökt klargöra för förbundet att Svensk Scenkonst inte hade någon avtalsavsikt i fråga om avtalstryckets utformning.  Parterna hade därför träffat ett kollektivavtal om avtalstryckets utformning på visst sätt.

Eftersom det av Svensk Scenkonst framställda avtalstrycket inte stämde överens med kollektivavtalet så bröt Svensk Scenkonst mot detsamma och fick betala skadestånd.

Arbetsdomstolens dom AD 2019 nr 47. Ombud för förbundet var förbundsjuristen Henric Ask. 08-6766368.

Dela på facebook
Dela på google
Dela på twitter
Dela på linkedin

Vill du motta våra Nyhetsbrev?

Vi gör ca. 4 st utskick per år. Alla våra tidigare nyhetsbrev finns under rubriken Nyhetsbrev i menyn.

Om Oss

Vårt uppdrag är att biträda LO, TCO, förbunden samt förbundens medlemmar i rättsliga angelägenheter. Vi ska vidare inom de rättsområden som berör fackliga organisationer och deras medlemmar bidra till en ur facklig utgångspunkt positiv rättsutveckling samt sprida kunskap inom fackföreningsrörelsen i juridiska frågor och om den fackliga rättshjälpen.

Vår huvudsakliga arbetsuppgift är att driva rättsliga processer i domstolar. Våra två stora arbetsområden är socialförsäkringsrätt och arbetsrätt i vid bemärkelse.

Senaste Nytt