Välkommen till Rättsskyddets nyhetsbrev! Du har fått det därför att du antingen är angiven som kontaktperson hos oss eller har anmält att du vill få det. Sprid det gärna vidare.
Du kan prenumerera på nyhetsbrevet från vår hemsida, fackjuridik.se; anmäl dig under fliken Nyhetsbrev. Du kan även följa oss på Facebook och LinkedIn och på så sätt få del av nyheter. Har du en kollega som vill ha nyhetsbrevet, eller om du inte vill ha fler utskick från oss, skicka ett mejl till mattias.af.malmborg@fackjuridik.com.
Arbetsrätt
Europadomstolen vill att Sverige svarar på frågor om svenska domstolars ogiltigförklaring av Transports uteslutning av en SD-politiker
I mars 2019 beslutade Transport att utesluta en medlem som hade ett politiskt uppdrag för Sverigedemokraterna. Uteslutningen motiverades med att Sverigedemokraterna bedriver en verksamhet som är oförenlig med Transports uppgift enligt förbundets stadgar. Efter att den uteslutna medlemmen hade väckt talan i domstol ogiltigförklarade Stockholms tingsrätt uteslutningsbeslutet. Transport överklagade domen till Svea hovrätt, som fastställde tingsrättens dom. Högsta domstolen beviljade inte prövningstillstånd.
I oktober 2023 gav Transport in ett klagomål till Europadomstolen. Transport hänvisade till artikel 11 i Europakonventionen och anförde att svenska staten, genom de nationella domstolarnas avgöranden, hade gripit in i förbundets rätt att bestämma vilka som ska vara medlemmar i förbundet. Därigenom hade svenska staten kränkt Transports medlemmars föreningsfrihet. Europadomstolen har i oktober 2025 fattat beslut om att ställa frågor till den svenska regeringen om det har skett ett intrång i föreningsfriheten och, om så är fallet, om intrånget var föreskrivet i lag och nödvändigt för något av de ändamål som framgår av artikel 11.2 i Europakonventionen.
Målnummer i Europadomstolen: 37028/23
Ärendet handläggs hos LO-TCO Rättsskydd av förbundsjuristerna Annett Olofsson (tfn: 08-6766329) och Anne Alfredson (tfn: 08-6766325).
Byggnads: Avdrag på lön för sociala avgifter strider mot Byggavtalet
Svenska Byggnadsarbetareförbundet har väckt talan i Arbetsdomstolen mot ett lettiskt företag. Företaget, som är bundet av byggavtalet, utförde arbete i Sverige med lettiska arbetare. Företaget gjorde avdrag på lönen för lettiska sociala avgifter i enlighet med lettisk lag. Arbetarna fick därmed inte full lön i enlighet/nivå med byggavtalet. Förbundet har yrkat skadestånd för kollektivavtalsbrott.
Arbetsdomstolens mål nr A 143/25
Ombud för förbundet är förbundsjuristerna Annett Olofsson (tfn 08-6766329) och
Madelaine Lindholm (tfn 08-6766356).
Pilotföreningen förlorade tvist om arbetstagarbegreppet
Pilotföreningen väckte våren 2024 talan i Arbetsdomstolen mot ett bolag inom BRA-koncernen. Talan avsåg medlemmar i föreningen som arbetar som piloter i bolagets verksamhet. Pilotföreningen ville att domstolen skulle slå fast att dessa är arbetstagare i bolaget. Bolaget har drifttillstånd för flygtrafik och har ansvar för verksamheten gentemot Transportstyrelsen. Piloterna flyger de flygplan som bolaget genom leasingavtal förfogar över.
Pilotföreningen anförde i målet att bolaget handhar arbetsledning och kontroll av piloterna. Bolaget, å sin sida, hävdade att piloterna inte är arbetstagare hos bolaget utan istället är anställda i ett bemanningsbolag. Enligt bolaget hyr bemanningsbolaget ut piloterna till en mellanhand som sedan, enligt ett entreprenadavtal, förser bolaget med piloter. Enligt bolaget är det mellanhanden som sköter arbetsledning och kontroll av piloterna. Samtliga tre bolag ingår i BRA-koncernen. Pilotföreningen framhöll att konstruktionen innebar att olika avdelningar inom ett företag har gjorts till egna bolag samt att upplägget syftar till att kringgå regler om skydd för arbetstagare, rätt till förhandling och inflytande för arbetstagare samt regler till skydd för uthyrd arbetskraft.
Arbetsdomstolen meddelade dom den 6 augusti 2025 och avslog föreningens talan. AD fann att bolaget på grund av offentligrättslig lagstiftning hade ett väsentligt inflytande över hur och hur mycket piloterna arbetade, men att arbetsledning och kontroll som sker på grund av offentligrättslig lagstiftning inte är relevant för bedömningen av om piloterna var arbetstagare hos bolaget. Istället ansåg AD att det var mellanhanden som skötte arbetsledning och kontroll eftersom mellanhanden bemannade de enskilda flighterna. Två ledamöter var skiljaktiga och ville ge Pilotföreningen rätt.
Arbetsdomstolens dom AD 2025 nr 55, mål nr A 67/24.
Ombud för pilotföreningen var förbundsjurist Annett Olofsson, tfn 08-6766329.
Två medlemmar i Unionen har beviljats prövningstillstånd i Högsta domstolen
Unionens medlemmar var anställda i ett brittiskt bolag. När bolaget inte betalade lön och andra ersättningar ansökte de om att försätta bolaget i konkurs i Sverige. I och med att Storbritannien inte längre är medlem i EU så finns det inget EU-rättsligt regelsystem om vilket lands domstolar som ska handlägga ansökan om konkurs. Tingsrätten och hovrätten bedömde, med utgångspunkt i rättegångsbalken, att frågan inte kunde prövas av svensk domstol med anledning av anställningsavtalen hade signerats digitalt och arbetsgivaren befann sig i Storbritannien och arbetstagarna i Sverige. Hovrättens dom överklagades till Högsta domstolen. Högsta domstolen har nu beviljat prövningstillstånd och ska bedöma om svensk domstol kan pröva ansökningarna.
Högsta domstolens målnummer Ö 2110-25 och Ö 2112-25. Ombud för arbetstagarna är förbundsjurist Henric Ask.
Försäkringsrätt
Brister i tre fjärdedelar av Försäkringskassans beslut om återkrav av sjukpenning
Inspektionen för socialförsäkring (ISF) har i en ny rapport granskat Försäkringskassans handläggning i återkravsärenden inom sjuk- och föräldraförsäkringen. Rapporten beskriver en mörk bild där kassan inte lever upp till de högt ställda kraven på handläggning och utredning. ISF hittade i sin granskning rättsliga brister i hela 74 procent av de granskade sjukpenningärendena och i 45 procent av de granskade föräldrapenningärendena.
Vid en bedömning av ett återkrav ska kassan ta ställning till för det första om en felaktig utbetalning har gjorts, för det andra om den enskilde är återbetalningsskyldig samt för det tredje om eventuell eftergift kan beviljas. I alla dessa delar förekom felaktigheter.
Den övergripande kritiken från ISF är kopplad till både formella och materiella brister. Bristerna som ISF pekar på är att de förvaltningsrättsliga reglerna inte följs, exempelvis på grund av undermålig motivering av beslut och kommunicering i ärendet, men även att de rättsliga bedömningarna saknar underlag eller inte är rättsligt underbyggda. Särskild kritik riktas också mot kassans bedömningar av ond tro samt mot beviljandet av eftergift – där det ofta saknas en individuell bedömning i det enskilda fallet.
Försäkringskassan har bevisbördan för flera frågor inom återkravsärenden och ska då uppfylla beviskravet om hög grad av sannolikhet. Den materiella bristfälligheten medför att kassan inte klarar av sin bevisbörda, vilket förvärras av de formella bristerna som försvårar för den enskilde att förstå beslutet och som ytterst påverkar möjligheten att begära omprövning eller överklaga beslutets innehåll.
Enligt förvaltningslagen ska en myndighet visserligen handlägga ett ärende enkelt, snabbt och effektivt, men detta får inte ske på bekostnad av rättssäkerheten. Den bristfälliga myndighetsutövning som rapporten påvisar är alarmerande både för den enskilde och för rättssäkerheten.
Än mer alarmerande blir situationen om det blir verklighet av det nya förslaget om att införa sanktionsavgifter och en möjlighet att stänga av personer från socialförsäkringen under viss tid. En av förutsättningarna för att kassan ska få fatta beslut om sanktionsavgift är att ett beslut om återkrav har fattats i ärendet. Om en myndighet ska få möjlighet att vidta en så ingripande åtgärd som att påföra sanktionsavgifter, vilket enligt Europakonventionen är en straffrättslig åtgärd och anklagelse om brott, måste myndigheten först klara av att fatta rättssäkra beslut om återkrav.
Rapporten kan läsas här: Inspektionen för socialförsäkringens (ISF) rapport Rättsliga brister i återkrav (2025:8).
Sen återkomst av arbetshindrande besvär godtas som arbetsskada av Afa
Rättsskyddet har företrätt en medlem i GS-facket, med skador som uppstod vid en trafikolycka i arbetet. Skadorna var en fraktur på ryggraden, kompression och en nervskada som därefter lett till ett komplext smärtsyndrom med nociceptiv och neuropatisk smärta i rygg och ben. Medlemmen var sjukskriven under de första fyra månaderna efter olyckan och återvände sedan till sitt arbete.
Ytterligare ett och ett halvt år därefter sjukskrev sig medlemmen igen och blev därefter varaktigt helt arbetsoförmögen och sökte då på nytt ersättning från trafik- och arbetsskadeförsäkringen. Trafikförsäkringsbolaget och därefter Trafikskadenämnden bedömde då att det saknades ett samband mellan besvären under den andra sjukskrivningen och olyckan. De ansåg att besvären förvärrats och att besvärsutvecklingen var atypiska för en traumatisk skada. Medlemmen fick därefter rättshjälp från GS-facket och ett ombud hos Rättsskyddet.
Försäkringskassan har därefter godkänt att de bestående och arbetshindrande besvären utgör en arbetsskada. Skadan anmäldes till Afa Försäkring, som dock delade trafikförsäkringens bedömning att samband inte förelåg. Vi begärde då att Afa Försäkrings Omprövningsavdelning skulle pröva ärendet.
Sammanlagt sju medicinska sakkunniga hade hörts av de olika försäkringsinstanserna och uppfattningarna spretade. De som var emot lyfte den långa tiden då medlemmen varit tillbaka i jobbet samt hade invändningar kopplade till den s.k. traumatiska principen, som att det saknades neurologiska fynd tidigt i sjukfallet. Omprövningsavdelningen hos Afa Försäkring lutade sig dock till sist på ett resonemang om att det fanns en röd tråd, då besvären föreföll vara desamma eller en utveckling av dem som senare satte ned arbetsförmågan. Omprövningsavdelningen ansåg i motsats till trafikförsäkringen att samband föreligger mellan den varaktigt nedsatta arbetsförmågan och trafikolyckan. Omprövningsavdelningen tyckte också att det saknades alternativa förklaringar till varför besvären uppstått. Ärendet ska nu tillbaka för skadereglering hos Afa Försäkring.
Ombud i ärendet är förbundsjurist Ulf Lejonklou.
Medlem får tillbaka livräntan och slipper återkrav på över 200 000 kronor
En medlem i Ledarna hade skadat sig vid en olycka i arbetet och beviljats livränta (arbetsskadeersättning) för den inkomstförlust han gör, eftersom han efter skadan inte klarar att arbeta heltid. I sitt arbete hade medlemmen utöver sin grundlön fått ersättning i form av bonus för utförda projekt. Sådan bonus hade han haft både före och efter olyckan.
Försäkringskassan upptäckte att medlemmen hade tjänat för mycket och beslutade att dra in hela livräntan och återkräva medlemmen på 214 000 kronor i utbetalad livränta. Försäkringskassan räknade nämligen med bonusen i inkomsten efter skadan, men tog inte hänsyn till att man inte hade räknat med bonusen i inkomstunderlaget före skadan när livräntan först fastställdes. Försäkringskassan ändrade sig inte vid omprövning.
Med stöd av oss på LO-TCO Rättsskydd kunde medlemmen överklaga beslutet. Samtidigt begärde vi att Försäkringskassan skulle göra en helt ny prövning av livräntan, mot bakgrund av att tidigare uppgifter om bonus saknats när livräntan fastställdes och att grunden för livräntan därmed var ofullständig.
Efter flera beslut från myndigheten och domstol om denna nya prövning har nu medlemmen fått tillbaka sin livränta som löper på igen. Samtidigt upphävdes till slut återkravet helt, efter att Försäkringskassan till slut backat även på denna punkt. Försäkringskassan medgav till slut att ärendet var komplext och att medlemmen inte kunde ha insett att bonusen skulle ha påverkat inkomst före och inkomst efter och resultera i en felutbetalning.
Ärendet visar hur indragning av livränta och stora återkrav kan vila på felaktig grund och att det kan krävas en omfattande och komplex process för att rätta till felaktigheterna. Detta är generellt sett mycket svårt utan ett juridiskt ombud.
Rättshjälp hade beviljats för medlemmen av Ledarna. Ombud i målet var förbundsjurist Magnus Eriksson, 08-676 63 47.
Övrigt
EU-domstolen klargör att EU inte kan ingripa i parternas lönesättning
– Blandad kompott när domstolen prövar Danmarks ogiltighetstalan av minimilönedirektivet
I oktober 2022 antog EU ett direktiv om tillräckliga minimilöner inom EU (minimilönedirektivet). Danmark, som röstade nej till direktivet tillsammans med Sverige, väckte därefter en ogiltighetstalan hos EU-domstolen. Bakgrunden är att löneförhållanden (pay) och föreningsrätt enligt EU:s fördrag är undantagna EU:s lagstiftningskompetens. Den svenska regeringen intervenerade i målet till stöd för Danmarks talan.
I början på detta år kom generaladvokaten Emiliou, i sitt förslag till avgörande, fram till att minimilönedirektivet bör ogiltigförklaras i sin helhet.
EU-domstolen har nu meddelat sin dom i målet. Domstolen går inte fullt ut på generaladvokatens linje. Den finner dock att EU överskridit sin lagstiftningskompetens i delar där direktivet ställer villkor på medlemsländer som direkt ingriper i medlemsländernas lönesättning (artikel 5.2 och 5.3). Dessa delar träffar endast länder som har lagstadgade löner, vilket Sverige inte har. I Sverige är det arbetsmarknadens parter som sätter lönerna.
Som en del i Danmarks talan, prövar också EU-domstolen om direktivets bestämmelser om kollektivavtalsförhandlingar (artikel 4.1 och 4.2) är giltiga. EU-domstolen kommer fram till att dessa bestämmelser inte omfattas av undantaget från EU:s kompetens att reglera föreningsrätten.
Även om domen inte fullt ut gick Danmarks och Sveriges väg, innebär den viktiga klargöranden. Minimilönedirektivet är en produkt av långa förhandlingar och innehåller många kompromisser, vilket har lett till att det innehåller oklarheter och tvetydigheter. Nu vet vi att direktivet inte kan tolkas på ett sätt som innebär att arbetsmarknadsparternas autonomi och utrymme att förhandla fram och sätta löner i kollektivavtal på något sätt begränsas. Det står också klart att EU inte kan lagstifta om lönenivåer. EU kan inte heller lagstifta om löneförhållanden på ett sätt som innebär krav eller harmonisering som direkt ingriper i den nationella lönesättningen.
Mål C19/23; Danmark mot Europaparlamentet och Europeiska Unionens Råd, dom 11 november 2025
Rättsskyddet söker erfaren arbetsrättsjurist!
Vill du arbeta tillsammans med landets främsta arbetsrättsjurister? Har du själv erfarenhet av arbete inom arbetsrättens område? Då kan den här rollen vara din perfekta möjlighet att växa, utvecklas och verkligen göra skillnad. Läs mer på vår hemsida, www.fackjuridik.com.
Välkomna!
Förbundsjurist Sofie Haggård Larsson vikarierar under ett år på Arbetsrättsenheten.
Förbundsjurist Lina Gertzell har bytt från Arbetsrättsenheten till Försäkringsrättsenheten.
Förbundsjurist Nataša Mirosavic har bytt från Försäkringsrättsenheten till Arbetsrättsenheten.
Jur. stud. Santiago Verdugo Lindahl gör tio veckors praktik på Rättsskyddet.